ARVV VE VMIVESE IfM 09 555 0065
det förnekar ingen upplyst norrman, och man är
således nog fullkomligt på det rena med, att det
helas så väl som de särskilda delarnes frihet och
sjelfständighet bäst betryggas genom att hålla till-
samman och dela ljuft och ledt med hvarandra.
Men då man, vid fullföljandet af denna tanka i
dess yttersta följdrigtningar, kommer till sjelfva
konstruktionen af de politiska former, i hvilka
en sådan enhet och en sådan sammanhållning e-
mellan folken skulle framträda såsom stats-enhet,
då går det icke längre så ledigt. Betänksamhe-
tens män och försigtighetens axeldragningar kom-
ma då fram i dagen, och man bör sannerligen
icke förundra sig deröfver eller ännu mindre för-
argas, utan heldre önska att besinning och lugn
pröfning i detta hänseende äfven göra sin rätt
gällande på andra sidan Kölen och hos bröderna
på andra sidan hafvet. Den skandinaviska ideen
är ännu långt ifrån mogen för politiska kombina-
tioner och man skulle lätt kunna förqväfva den,
om man genast ville använda den på statsförbål-
landerna. Det är att hoppas att den äfven kom-
mer att visa sig verksam, utan att den behöfver
framträda i form af en yttre politisk union emel-
lan de tre folken; ty kabinetiernas politik kan nu
för tiden i längden svårligen skilja sig från fol-
kens, sedan dessa kommit till medvetandet af
sig sjelf.
De speciella skäl Norge har, att visa varsamhet
då frågan är om att gifva skandinavismen en e-
gentlig politisk mening, de äro icke svåra att fatta.
Det norska folket är det minst mäktiga af detre
skandinaviska folkgrenarne, och det har en från
de öfrige högst skiljaktig, men för sigs:elf dyrbar,
statsförfattning. Det är derföre naturligt, att det
anser sig böra vara på sin vakt, samt icke blindt
öfverlemna sig till de sanguisiska förhoppningar,
som den skandinaviska enthusiasmen på andra
håll så lätt fattat, då Norge, på grund af de an-
tydda omständigheterna, möjligen kunde komma
att sitta emellan vid verkliggörandet af dessa po-
litiska kombinationer, hvilka de egna dynastiska
och statsrättsförhållanderna i Danmark ursprungli-
gen framkallat. Norrmannen har dessutom i den
förra föreningen med Danmark just inga egypti-
ska köttgrytor att längta tillbaka till, och om ock
han alls icke är så oförståndig eller obillig, att
inlägga någon ovilja eller missbelåtenhet mot dan-
ska folket i sina minnen från sitt fordna förne-
dringstillstånd, så kan man likväl icke undra på,
att närvarande generation, som till en del sjelf
har kännt tyngden af den föreningen och som
ännu i många fall lider af dess följder, med en
viss motsträfvan inläto sig på den skandinaviska
propagandan, så vidt den har att föra i skölden
en politisk union emellan alla tre folken. Men
det är också endast ifrån den sidan som saken
hos oss ännu icke kan sägas hafva funnit tiliräck-
ligt deltagande, under det den i andra afseenden)
kan påräkna varma sympathier, och de danska
blad, som i senaste tiden trott sig finna tecken
af en motsatt anda, ja till och med att ovilja för
danska folket skulle råda i Norge, göra deri ett
stort misstag. Då de derföre, i Storthingets ny-
ligen fattade beslut att lägga tull på i danska
språket tryckta böcker, tro sig finna en anti-
skandinavisk syftning, äro de på villospår, eme-
dan denna åtgärd är så att säga helt och hållet
grundad på nödvärn. Saken är i korthet den, att
flera boktryckare i Christiania till regeringen in-
gilfvit en ansökan, som gick ut på att alla på nor-
ska och danska språket tryckta böcker måtte på-
läggas en införseltull af 8 sk. per band. Deri
förklaras, att flera af Norges bokhandlare i sista
tiderna låtit trycka norska förlags-artiklar i Dan-
mark, hvarigenom de undgått erläggandet af den
fastställda tullen på tryckpapper, samt derjemte
kunnat få tryckningskostnaden billgare än här.
Till bevis på den utsträckning som en sådan
tryckning utomlands upphunnit, anfördes, att.en
bokhandlare i Christiania nyligen låtit trycka
30,000 ex. biblisk historia och 49,000 psalmböc-
ker, samt en annan bokbandlare derstädes 30,000
psalmböcker ). På föranledande häraf blef i den
kongl. propositionen om tulltaxan för nästa bud-
gettermin föreslaget: Biöcker, tryckta, så väl o-
inbundne som inbundne och häftade: a) å norska
och danska språket, då det i ett omslag finnes
mera än 50 ex. af ett och samma verk, 4 skålp.
2 sk. b) Alla andra, fria Storthingets tull-
kommitt ansåg sig icke böra tillstyrka denna del
af den kongl. propositionen, oaktadt den erkände,
att den ofvanantydda åtgärden från norske för-
läggarns sida, om den i framtiden skulle fortfara.
måste leda till stor skada för de inhemske bok-
tryckerierna, samt verka hämmande på boktryc-
karekonstens utveckling i landet, och den föreslog
derföre thinget, att fastställa det böcker af alla
slag skulle vara fria för tullafgift. Då detta ut-
låtande förekom till afgörande i storthinget, an-
märkte representanten Daa, att eiter hans mening
var den af boktryckarne framställda begäran om
skydd, genom tullafgift å norska böcker, tryckte
utomlands, af den beskaffenhet att man icke, utan
att träda rätt och billighet för nära, kunde helt
och hållet åsidosätta den. Han fästade uppmärk-
samheten uppå det ste aanhang som äger rum
mellan pappersfabrikst: un och flera andra, hos
oss icke befintlige förh:lianden, hvilka föranleda
att papperspriset är billigare utomlands, t. ex.
bomullis- och klädesfabrikationen, hvilkas affall
begagnas till papper. Alven borde besinnas, att
den danska receringen anse!t det öäfvarkla-