(Insändt.)
Hvilka åtgärder ämna statens och länens veder-
börande styresmän samt ortens nitälskande
medlemmar vidtaga att lindra det förestå-
ende behofvet?
Ehuru undantag finnas af några lyckligare jord-
brukare, som erhålla bättre skörd, måste dock be-
klagligen påstås, att de fleste i Upland, både Stock-
holms och Upsala län samt troligen äfven i West-
manland, jemväl annorstädes, hafva äfven i år en
ogynnsam äring att bekomma. Om genom bjelpsam-
het från bättre lottade grannar kan bekommas utsä-
desråg för dem, som icke en gång återfått utsädet, så
blir detta ändock för kommande året otillräcklig
hjelp. Missvexten träffar icke endast ett sädesslag,
utan troligen alla. Potatesskörden är äfvenledes
tvifvelaktig. Den minskade höfångsten och ännu mera
det ringa halmförrådet skola öka landtmannens be-
kymmer, i förening med en tilltagande penningebrist,
till en del vållad genom föregående ogynnsamma skör-
dar. De förflutna månadernas behof borde tjena till
någon erinran på den tid som komma skall! Hafva,
i brist på säd, osådda tegar funnits år 1845, huru
skall det blifva 4846? Hafva jordbrukare bortsållt
sitt hemmansbruk och allt sitt bohag är 1843, och
sedermera sökt tjenst såsom dagakarlar — huru skall
det blifva 1846?
Att klaga och jemra sig är ej ändamålet med:denna
uppsats; men det höfves en hvar i sin stad och ef-
ter sin förmåga, att söka motverka olyckan innan
den redan är inom dörren. Man påminne sig det nu
och det förflutna året gynnade Westergöthland, som
för 4 å 2 decennier sedan kunde anses såsom ett ri-
kets fattighus, och åt hvilket slutligen insamlingar,
likasom allmoser; hopsåmlades här socknevis,-i hvil-
ken provins befolkningen -med: lugn: anmärkte, att,
till blandning med mjöl, malen halm. ägde företräde
framför malne agnar — hvarest en betydlig del af
qvarnarnes förmalning bestod af :kreatursben till mjöl
— hvarest till uppblandning äfven stundom begagna-
des ljungknopp ock linskräfvor!
— Regeringen lärer icke kunna efterskänka årets krto-
noutskylder; men att med. deras betalande: gifva. .an-
ständ lärer nära nog i allmänhet blifva af nödvän-
digheten påkalladt.: . Menigheten vet visst att de s.
k. kronokarlarne icke gifva pardon, och derföre sö-
ker den afyttra sina ofta ohetydliga lösören, om också
födan desto förr skulle upphöra eller. åkerns utsäde
derigenom skulle tillintetgöras. Vore icke skäl att
spannmål uppköptes, när priset icke just är synner-
ligt högt, och dä, med den erfarenhet det förflutna
äret gifvit, man sett att sädesprisen kunna på !, års
tid nära fördubblas. Att 4 LE balm nästa vår kom-
-mer att kosta lika mycket, men troligare dubbelt,
än 4 LE hö nu, och att ganska många halmtak då
uppätas, dertill fordras ringa skarpsynthet att förut-
säga. Insamling af lafvar och mossor till nödbröd
vore visst omtänksamt, och godt vore om denne ät-
gärd vidtogs åtminstone för kreaturens vinterföda;
men dessa provinsers slättbyggder äga härtill mindre
tillgång.
Vore icke vidare skäl att arbeten företogos antin-
gen för allmän räkning, såsom vägars förbättring,