mindre halva hunnit komma Ull en gemensam åsigt öfver stället, hvarest den nya byggnaden bör, än hvarest den icke bör förläggas, och det sednare är Just ett afdem som kommitterade främst förordat, eller i fonden af Carl XMHI:s torg, der den nuvarande brunnsanstalten är belägen. Flere vigtisa skäl tala nemligen deremot; ej blott den oundvikliga stora kostnaden för grundens pålning, utan äfven den i estetiskt hänseende betänkliga omständigheten, att byggnadens fasad ej finge rum inom den öppna platsen af torget, hvilket derjemte skulle betydligt förminskas och en stor del af alleerna uppoffras, då något afstånd måste finnas emellan palatset och de tillstötande träden; att hela torget vid mycket våt väderlek om hösten samt i töväder om vintertid och vid islossningen är så stöpigt och öfversvämmadt, att det icke kan begagnas af fotgängare; att de tillstötande gatorna icke äro serdeles ansenliga och ett grannskap, packartorgets, nästan hörn emot hörn, ibland det fulaste i Stockholm. Det mest träffande, som i afseende på ifrågavarande plats blifvit yttradt, är likväl kanske följande stycke i Winterbladet: Stockholm är den mest, hvad man kallar. counperade bland Europas stora städer. Berg och höjder utgöra grunddraget i dess karakter; slätt är undantag och består hufvudsakligen af uppslammad jord och fyllda sjö-armar. Slätten har således endast med svårighet blifvit bebygd och företer öfver allt en osäker och osund grund. För rörelsens beqvämlighet Har den väl blifvit begagnad, så vidt möjligt vaTit; men allt, som är beräknadt att örete soliditet. prakt och storhet, villiett dylikt läge söka höjderna eller åtminstone stränderna, emedan det vill ses, och att ses är svårt mellan höjder. utan att sjeif ligga på höjden eller vid brädden af de genomskärande vattendragen. Att några kyrkor, t. ex. Adolf Fredriks, eller andra byggnader beräknade på att imponera, förirrat sig ned på slätten, utan att åtminstone uppsöka stranden, utgör således en anomali här; man ville se deras former aftecknade mot himlen eller äterspeglade i vattnet. Så anvisar naturen för den fantastiska klipp-staden. Må holländare påta ned träbitar i dyn, för att derpå kunna uppföra stenmassor; de hafva intet annat val; men vi behöfva det icke. Så länge vi ännu hafva granitoch klapper-grund, som aldrig sviker, är det orimligt af oss gjordt att på de sällsynta gyttje-ställena nedgräfva ofantliga summor, för att få ett ömkligt surrogat för den naturliga grunden, och ändock : till slut ingen ting fullt tillförlitligt. Att bestämdt yttra, hvilkendera ibland de öfriga föreslagna platserna bör ega företrädet är icke lätt, derföre att man dertill behöfver att taga flera omständigheter än sjelfva belägenheten i betraktande. Utom all fråga vore visserligen valet af Helgeandsbolmen det bästa, så framt ej alltför stora financiella hinder ligga i vägen. Bland de öfriga ställena synas valet ännu återstå emellan fyra: nedra delen af Carl XUI:s torg, Kastellholmen (som förordas af Winterbladet) Humlegården och Ladugårdslands torget, hvilka hvar för sig hafva någon fördel att erbjuda, likasom någon olägenhet emot hvart och ett af dem anförts. Utan att, (af de skäl som nyss äro nämnda) för tillfället vilja yttra till förmån för någondera af dessa platser en tanka, som icke kan vara grundad på fullständig sakkännedom, emedan något i detta hänseende ännu synes brista i de upplysningar kommitterade afgifvit, då t. ex. utlåtandet rörande både Kastellholmen, Humlegården och Lagugårdslandstorgets norra sida är temligen knapphändigt, ha vi likväl ansett tillfället lämpligt att säga ett ord till bekämpande af den tyvärr sedan fordom alltför gängse meningen, att vilja så mycket som möjligt sammantränga eller centralisera alla större och vackrare byggnader i hufvudstaden inom en viss mindre krets. Skadan häraf visar sig nogsamt redan från äldre tider, dels deruti, att lokalerne för kronans embetsverk blifvit valde till större delen inuti staden inom broarna, på sådant sätt, att en betydlig del af stränderna derför är upptagen, som nå sednare tid väl hade behöfts för trafiken, och dels deruti, att hyrorna inom sjelfva staden just af denna anledning blifvit mycket stegradel och längre ut på malmarna deremot äro i sådant vanvärde, att ingen finner det lönande att uppbygga några vackrare hus derstädes. Om deremot någongång större och mera praktfulla offentliga byggnader äfven förlades litet mera på spridda håll, såsom det sker i andra hufvudstäder, så skulle detta öka värdet af hela trakten deromkring; likasom hvar och en känner att trakten omkring Brunkebergstorg vunnit ej obe-! tydligt genom det stora botellets uppförande derstädes. Om nu museum uppfördes t. ex. util. Humlegården, som är den enda större gröna pro-l menadplats inom hela hufvudstaden, och en rak i gata dit anlades från Carl XII:s torg så skulle ganska säkert hela Norrlandsgatan och Södra! Humlegårdsgatan snart blifva bebyggda. Afstån-. det är icke heller längre från stadens medelpunkt, 4 än till Ladugårdslandstorget, utgörande en ganska lagom promenad af 40 å 12 minuters vägl från Norrbro, och artisterne som der hade sinal: studier funne i grannskapet billiga hushyror.: Den som sett Luxemburgska palatset (Pairskam-: marens) eller Tuillerierna i Paris skall också ej! kunna undgå att intyga, hvad en vacker architektur vinner genom omgifningen af en löfrik park eller trädgård, och de!samrma kan man sjelf! erfara vid åskådandet af Drottningholms lustslott, hvilket ej gjorde mer än hälften af sin nuvarande effekt, om det låg vid ett torg 1 hufvudstaden.: Uti sjelfva hufvudstaden saknas nu helt och hål