mindre halva hunnit komma Ull en gemensam
åsigt öfver stället, hvarest den nya byggnaden bör,
än hvarest den icke bör förläggas, och det sed-
nare är Just ett afdem som kommitterade främst
förordat, eller i fonden af Carl XMHI:s torg, der
den nuvarande brunnsanstalten är belägen. Flere
vigtisa skäl tala nemligen deremot; ej blott den
oundvikliga stora kostnaden för grundens pålning,
utan äfven den i estetiskt hänseende betänkliga
omständigheten, att byggnadens fasad ej finge
rum inom den öppna platsen af torget, hvilket
derjemte skulle betydligt förminskas och en stor
del af alleerna uppoffras, då något afstånd måste
finnas emellan palatset och de tillstötande träden;
att hela torget vid mycket våt väderlek om hö-
sten samt i töväder om vintertid och vid isloss-
ningen är så stöpigt och öfversvämmadt, att det
icke kan begagnas af fotgängare; att de tillstö-
tande gatorna icke äro serdeles ansenliga och ett
grannskap, packartorgets, nästan hörn emot hörn,
ibland det fulaste i Stockholm. Det mest träf-
fande, som i afseende på ifrågavarande plats blif-
vit yttradt, är likväl kanske följande stycke i Win-
terbladet:
Stockholm är den mest, hvad man kallar. coun-
perade bland Europas stora städer. Berg och höj-
der utgöra grunddraget i dess karakter; slätt är un-
dantag och består hufvudsakligen af uppslammad jord
och fyllda sjö-armar. Slätten har således endast med
svårighet blifvit bebygd och företer öfver allt en
osäker och osund grund. För rörelsens beqvämlig-
het Har den väl blifvit begagnad, så vidt möjligt va-
Tit; men allt, som är beräknadt att örete soliditet.
prakt och storhet, villiett dylikt läge söka höjderna
eller åtminstone stränderna, emedan det vill ses, och
att ses är svårt mellan höjder. utan att sjeif ligga på
höjden eller vid brädden af de genomskärande vat-
tendragen. Att några kyrkor, t. ex. Adolf Fredriks,
eller andra byggnader beräknade på att imponera,
förirrat sig ned på slätten, utan att åtminstone upp-
söka stranden, utgör således en anomali här; man
ville se deras former aftecknade mot himlen eller
äterspeglade i vattnet. Så anvisar naturen för den
fantastiska klipp-staden. Må holländare påta ned
träbitar i dyn, för att derpå kunna uppföra sten-
massor; de hafva intet annat val; men vi behöfva
det icke. Så länge vi ännu hafva granit- och klap-
per-grund, som aldrig sviker, är det orimligt af oss
gjordt att på de sällsynta gyttje-ställena nedgräfva
ofantliga summor, för att få ett ömkligt surrogat för
den naturliga grunden, och ändock : till slut ingen
ting fullt tillförlitligt.
Att bestämdt yttra, hvilkendera ibland de öf-
riga föreslagna platserna bör ega företrädet är
icke lätt, derföre att man dertill behöfver att
taga flera omständigheter än sjelfva belägenheten
i betraktande. Utom all fråga vore visserligen
valet af Helgeandsbolmen det bästa, så framt ej
alltför stora financiella hinder ligga i vägen. Bland
de öfriga ställena synas valet ännu återstå emellan
fyra: nedra delen af Carl XUI:s torg, Kastellhol-
men (som förordas af Winterbladet) Humlegården
och Ladugårdslands torget, hvilka hvar för sig
hafva någon fördel att erbjuda, likasom någon
olägenhet emot hvart och ett af dem anförts.
Utan att, (af de skäl som nyss äro nämnda)
för tillfället vilja yttra till förmån för någon-
dera af dessa platser en tanka, som icke kan
vara grundad på fullständig sakkännedom, eme-
dan något i detta hänseende ännu synes brista i
de upplysningar kommitterade afgifvit, då t. ex.
utlåtandet rörande både Kastellholmen, Humle-
gården och Lagugårdslandstorgets norra sida är
temligen knapphändigt, ha vi likväl ansett till-
fället lämpligt att säga ett ord till bekämpande
af den tyvärr sedan fordom alltför gängse me-
ningen, att vilja så mycket som möjligt samman-
tränga eller centralisera alla större och vackrare
byggnader i hufvudstaden inom en viss mindre
krets. Skadan häraf visar sig nogsamt redan
från äldre tider, dels deruti, att lokalerne för
kronans embetsverk blifvit valde till större delen
inuti staden inom broarna, på sådant sätt, att en
betydlig del af stränderna derför är upptagen,
som nå sednare tid väl hade behöfts för trafiken,
och dels deruti, att hyrorna inom sjelfva staden
just af denna anledning blifvit mycket stegradel
och längre ut på malmarna deremot äro i sådant
vanvärde, att ingen finner det lönande att upp-
bygga några vackrare hus derstädes. Om der-
emot någongång större och mera praktfulla of-
fentliga byggnader äfven förlades litet mera på
spridda håll, såsom det sker i andra hufvudstä-
der, så skulle detta öka värdet af hela trakten
deromkring; likasom hvar och en känner att
trakten omkring Brunkebergstorg vunnit ej obe-!
tydligt genom det stora botellets uppförande der-
städes. Om nu museum uppfördes t. ex. util.
Humlegården, som är den enda större gröna pro-l
menadplats inom hela hufvudstaden, och en rak i
gata dit anlades från Carl XII:s torg så skulle
ganska säkert hela Norrlandsgatan och Södra!
Humlegårdsgatan snart blifva bebyggda. Afstån-.
det är icke heller längre från stadens medelpunkt,
4
än till Ladugårdslandstorget, utgörande en gan-
ska lagom promenad af 40 å 12 minuters vägl
från Norrbro, och artisterne som der hade sinal:
studier funne i grannskapet billiga hushyror.:
Den som sett Luxemburgska palatset (Pairskam-:
marens) eller Tuillerierna i Paris skall också ej!
kunna undgå att intyga, hvad en vacker archi-
tektur vinner genom omgifningen af en löfrik
park eller trädgård, och de!samrma kan man sjelf!
erfara vid åskådandet af Drottningholms lustslott,
hvilket ej gjorde mer än hälften af sin nuvarande
effekt, om det låg vid ett torg 1 hufvudstaden.:
Uti sjelfva hufvudstaden saknas nu helt och hål-