reda för, att Götheborgs-tidningen trott sig finr
ett och annat ,ärligt och fosterländskt) uti De
Konstitutionelles skrik och skojande emot de 1
berala. ;- Helt annan öfvertygelse.hade säkert Gt
theborgstidningen haft, om dess Red. vistades hä
på stället.
Ty hvad nu Den Konstitutionelle beträffar, s
skall hvar och en, som med någon uppmärksam
het vill följa dess bana, upptäcka hos densamm
en helt annan men lika bestämdt genomgåend
karakter. Man måste, för att förklara denna
först ihågkomma, att Den Konstitutiorielle del
icke står på någon egentlig bas, d. v. s., att dei
icke afser att fylla något dagens behof för publi
ken, hvarken såsom referent af dagens litterär
eller politiska nyheter, eller medelst annonser, uta!
endast uppdukar sina egna betraktelser öfver hvar
som kan förefalla, och dels att den redan i bör
jan från Freja ärfde brist på prenumeranter, så
ledes står på grafvens brädd, fastän helt ung til
åren, och endast tills vidare kan bestå genom ser
skildt understöd. Redan detta är ingen behagli
ställning; men Den Konst. gjorde densamma ännt
falskare derigenom, att den, i stället att söka stu
dera sig in i sakförhållanden, och derefter konse
qvent försvara vissa bestämda grundsatser, trodde
sig kunna uppbringa sina aktier genom upptagan
de af precist samma hufvudriktning för sin verk:
samhet, som den, hvari Svenska Biet på sin tic
rörde sig, och som slutligen äfven blef det sist-
nämndas död, nemligen genom opposition emo
den liberala fraktionen af både pressen och re
presentationen, samt dervid alldeles oriktigt fö-
reställde sig, att blotta skrikets intensitet skulle
komma folket att lyssna. Häraf dess lika sko-
jande ton emot de demokratiska organerne in-
om pressen, som emot de liberala fraktionerna af
representationen eller emot sådane medborgare
utom densamma, som Hr Richert, m. fl., lika-
som å andra sidan dess undseende och smeksamma
åthäfvor, när det gällt Strindlundska partiet i
Bondeståndet; en och annan grannlåt åt erkebi-
skopen, det sista varma försvaret åt hofpredikan-
ten Angeldorff, det goda förståndet med Morgo-
nen, hvilken tidning åter, likasom Minerva, ofta
aftrycker och berömmer Den Konstitutionelle, o.
s. Vv. Den har vid allt detta glömt, att om den för-
bigående äfven för ögonblicket bringas att lyssna
på den som skriker och skrålar på öppen gata,
så gå alla förnuftiga menniskor slutligen sin väg,
när de finna alt en sådan ropar bara för att å-
stadkomma oljud.
Söker man sedan vidare att upptäcka, hvad
Den Konstitutionelle egentligen vill, så är det åt-
minstone oss omöjligt att här finna någonting po-
sitift. Det enda egentliga drag, man tycker sig
kunna uppspåra, är en bestämd afund och bitterhet
emot allt, som har någon framgång, af hvad slag
let än måtte vara. Detta utesluter visserligen
cke, att ej en eller annan anmärkning, ja! till
och med de flesta kunna vara uppriktigt menade
ör tillfället, ty ärligheten är ju icke heller helt
och hållet utesluten ifrån den vanliga hamnbusen,
och dessutom vet man huru lätt vissa personer,
som sakna moralisk samvetsgrannhet, hafva att
nbiila sig sjelfve att de strida för en god sak,
nedan de tillåta tig de infamaste medel; men
ust sättet att begagna dessa sednare, eller hvad
nan i det dagliga umgänget kallar conduite, är
let, som åtskiljer den hyfsade menniskan ifrån
vöbeln.
Vi hemställe till Götheborgstidningen, huruvida
vi misstagit oss i det ofvanstående, äfvensom, i
ändelse det vi serskildt yttrat om Den Konsti-
utionelle instämmer med Handelstidningens egna
akttagelser och anmärkningar, huruvida den sist-
vämnde gjort sig förtient af att helsas för Han-
lelstidningens vän, och i hvilka fall han doku-
nenterat sin ärlighet.