Mm
vårda hennes älskling. Det var liksom hade hen:
nes oro för honom varit den kraft, som höll der
svaga lifstråden tillsammans. Hon nedsjönk, väl
signande sitt barn och den ädle mannen, i stillz
slummer — och vaknade ej mer!
Så fick Theodor ett nytt hem och nya föräl-
drar, innan han förstod sin förlust. Och de öf-
verflyttade på honom den kärlek och de förhopp-
ningar, som omsväfvat den de förlorat.
Ett par år derefter ökades familjen med lill:
Hilmas person; och de båda barnen uppväxte till-
sammans. Ej under då, att deras hje,tan så in-
nerligt fästade sig vid hvarandra. Skiljmessans
tider kommo dock. Gymnasium och universite-
tet aflägsnade Theodor. Då utgjorde hans ferier
glanspunkten i Hilmas unga lif. Till hans hem-
komst sökte hon alltid att öfverraska honom, en-
dera genom någon nyförvärfvad färdighet i hand-
arbeten, deraf han då erhöll första mästerprofvet,
eller någon ny huslig befattning, som kunde bi-
draga till hans trefnad, eller ock någon liten för-
ändring till prydandet af hans rum, m. m.
Under hans hemmavaro hade han alltid något
nytt att lära -henne. Så bade han varit hennes
lärare i många studier, som tillhöra den högre
bildningen, och som prosten ej funnit nödigt att
meddela henne som qvinna, eller ock sjelf ej fått
lära i yngre år, då hans fattigdom blott tillät ho-
nom att egna tiden åt det nödvändigaste. Der-
emot sparade han nu intet vid Theodors uppfo-
stran. Med ett lysande hufvud gick han derföre
ångt på vetenskapernas bana; och hans fördelak-
iga yttre och musikaliska anlag förskaffade honom
ritt inträde i sällskapslifvets mest bildade kretsar.
Af den bildving han således erhöll, meddelade