yttre rummen, befann sig i en något brydsam
tete å tete med den kejserlige diplomaten.
Denne, nigot öfverraskad af det tidiga och oför-
tänkta besöket) yttrade genast ett och annat
förbindligt ord till den inträdande, hvarefter han
med belefvenhetens hela takt utbad s:g att få
veta anledningen till den beder, som nu veder
fors honom, genom friherrens närvaro.
,Jag beklagar, svarade den tillfrågade, men
med en ton som bestyrkte koncepternes närvaro,
vatt en obehaglig tillfällighet förorsakat detta sam-
manträde; men jag hoppas, att hvad som nu kan
synas oss mindre i enligbet med allmänna bruket,
ej skall rubba eller förminska den aktning, som
bör vara föreningsbandet emellan alla riddersmän.
Ferr baron,, yttrade herr Alopeeus, med ett
diplomatiskt leende ö!ver de tunna och saftlösa
läpparna, för att döma af er ingress, bar jag sä-
kerligen föga godt att förvänta mig; men ni —
det försäkrar jag heligt, skall ej förlora något bos
mig. Derföre. låtom oss snart förstå hvarandra.
Nå väl! Hans majestät konungen har i an-
ledning af ryska härens oförmodade inbrott i
Finland, (här gjorde talaren ett beräknadt uppe-
håll för infallet. Men den försigtige statsmannen
begagnade sig ej deraf, stod sluten och uppmärk-
sam, utan att förråda en enda tanka i sin oge-
nomträngliga själ, hvarefter friherren fortsatte)
funnit sig förolämpad, särdeles af de proklama-
tioner, hvilka med tydlig afsigt blifvit nedskrifna
för att locka trogna undersåtare från dess lagliga
styrelse. Ett sådant förfarande står dessutom ;
uppenber fejd med bvad man antagit för mora-
liskt-politiskt rätt, icke sannt?
Det ges en art af frågor, som innehålla sitt
eget sver, och dit kör denna mig nu gjorda.
Hvad åter ordet rätt angår, så är det blott och
bart en förkortning af ordet lycka, och denna be-
böfver ej någon förklaring, ehuru det förhåller
sig med lyckar, som med sanningen, att den är
underkastad det ödet att blifva bestridd. Det är
först efter en sådan strid, som det rätta får visa
hvart det egenteligen hör. Men fortfar, herr
baron y is
Det är således utgången, som bestämmer allt,
och medlen, med hvilka den genomdrifves, goda