med sin utmärkta talang illustrera de musikaliska
festiviteter, Konungen i Preussen ämnar g:fva på
slottet Stolzenfelz, eller i Coblenz, åt Drottning
Victoria, som der blir hans gäst i några dagar.
Kovungen har nemligen anmodat Meyerbeer, att
vid detta tillfälle arrangera musiknöjena, och der-
vid förskaffa sig medverkan af de utmärktaste
notabiliteter inom den musikaliska kostverlden: I
följd häraf skall Meyerbeer hbatva inviterat Jenny
Lind, Pauline Garcia, sångaren Tichatscheck samt
Liszt, Vieuxtemps - ch några andra stora talanger,
att begilva sig till Rben, för stt tjusa den engel-
ska monarkinnans fina musikaliska öra.
— Fredagen i förra veckan, den 48 dennes,
ankom korvetten Carlskrona från sin Medelhafs-
expedition på Carlskronas redd.
Till chef å bemälde korvett, för den anbefall-
da nya expeditionen dermed, är kaptenen E. G.
af Klint kommenderad och till sekundehef, kap-
ten-löjtnanten F. 4. Tersmeden.
— Danska tidningar berätta, att Svenska fre-
gatten Josephine den 48 dennes ankrade på Kö-
penhamns redd.
— Ifrån Dresden skrifves under d. 8 dennes,
att friherre Berzelius några dagar uppehållit sig
i nämnde stad och att man äfven der önskat gil-
va booom en festlighet, men att han undanbedt
sig den.
— Med anledning af landshöfdingens herr ba-
ron Palmstjernas förklaring i Aftonbladet, rörande
ändamålet med hans befallning till kronofogden
Tollin att lemna underrättelse om Linnebergale-
sten, yt:rar Östgöthakorrespondenten följande:
bå herr baron Palmstjerna ansett sig böra afgifva
en förklaring och funnit sig föranledd att yttra: att
festens vackra betydelse först rigtigt inses, då man
blir förvissad, att den ej härrör från embetsmanna-
tillställningar eller lycksokares uppmaningar, kunna
vi icke underlåta att yttra vår förundran deröfver,
att herr baron just i detta fallet låtit en nimbus
hvila öfver ifrågavarande festliga tillställning, hvari-
genom synes som skulle herr baron icke ogerna låta
en tvetydighet lästa sig dervid; och denna vår förun-
dran ökas ännu mera, i samma stund som man vet,
det herr baron blifvit af kronobefallningsmannen Tol-
lin fullkomligt upplyst om att festen — var tänkt
och verkställd af allmogen sjelf. Ensamt denna obe-
nägenhet, eller den att, då en förklaring afgafs, ig-
norera det — som i herr barons egen tanka just var
det ,vackraste af alltssmmans, och som dessutom
utgjorde resultatet af herr barons skrivelse till herr
Tollin, minskar i sanning icke området för betrak-
telser af motsatt färg. Lägger man härtill herr ba-
rons kända obenägenhet för att anställa eller deltaga
i någon fest för konung Oscar; och vet man, huru
som vid en större middag, der konungens skål icke
kunde uraktiåtas att föreslås, och der herr baron var
närvarande, icke som enskild, utan representerande
såsom länets höfding, likval denna skäl tömdes med
likgistighet och uraktlåtenhet af vissa gamla vanliga
former. och det till verklig hörbar förtrytelse ifrån
de talrika deitagarne i middagen, som sutto vid bor-
dets nedra ända, så skulle det kunna tyckas, som hr
baron sjelf, i egna handlingar, gifvit någon anledning
att tro, det icke belåtenhet, utan missbelåtenhet meu
Linnebergafesten gifvit närmaste anledningen till To!-
linska brevet. Erinrar man sig slutligen den i sitt
slag märkvärdiga, härifrån insända uppsatsen om
middagen i Linköping, för arfsrälsfrågans utgång
och om man ej misstager sig i förmodan om förfat-
taren til! besagde uppsats, så kommer man, utan -tt
för öfrigt vara bekant med drifhjulets alla fjädrar,
till kontklusioner, som visserligen icke jäfva nägra al
de yttranden, Aftonbladet elier Östgöthakorrespon-
ten vågat framställa i ämnet.
I
Fat 1 MG få Sde st nå Sd a Då tdae-tlaklat då fe vel oh SA 0Åå ä a TVÄR få ä ä VI OM d