måla vackra händer; och den ofta till illusion
gående efterbildningen af drägternas tyger samt
andra accessoirer i hans porträtter, erinra om den
talangfulle genremålaren.
Eleven Hr C. Staaff har målat ett porträtt af
advokatfiskalen, m. m., Hr P. Staaff; ansigtsdrag
och uttryck, så ovanliga de än kunna tyckas, för
den som ej nogare betraktat originalet, äro yp-
perligt träffade.
Äfven af Hr Blommer har expositionen en hel
samling porträtter i olja, fastän katalogen ej) upp-
tager mer än 35 numror, ty ett par taflor inne-
bålla flera porträtter, sammanställda i grupp. Ref.
har hört likheten hos åtskilliga berömas, men kan
ej sjelf yttra någonting derom, då han ej vet sig
ha sett urbilderna. Hvad den artistiska behand-
lingen angår, så råder här samma intagande och
behagfulla stil och samma skickliga tecknik, som
utmärka Hr Blommtrs nyss ofvan omnämnda hi-
storiemålning; dock synes några bland barnfigu-
rerna i en af de sammanställda porträttbilderna
behäftade med litet tvång i sina ställningar.
Bland de öfriga af akademiens elever utställda
porträttmålningar, utmärka sig, såsom vanligt,
Hr J. A. Welterberghs, genom ett mancr, som är
honom eget, och som han blott har gemensamt med
vissa målare ur de gamla italienska skolorna, så-
dana nemligen som deras alster visa sig i vår tid,
flera sekler efter tillkomsten. Fonden är ovan-
ligt dunkel, nästan svart, och figuren framträder
skarpt, likasom fantåsmagoriskt, derur. Att i silt
rum ega en sådan bild af en afliden vän, skulle
vara någonting hemskt, och det så mycket mera,
som Hr Wetterberghs porträtter framställa sina
originalers både anletsdrag och minspel med öfver-
raskande likhet. (Forts. följer.)