af dem; tage den af föräldrarne, som lefver, hel
arfvet.
5 . Lefver ej någon af den dödes färäldrar, oci
åro syskon till; då skola de allt arfyet taga. Är nå
got af syskonen dödt, njuten dess afkomlingar der
rätt, som i 2 sägs.
4 8. Aro ej syskon eller afkomlingar af dem; ärf
ven då förfäder i andra led, som äro faderfader ock
fadermoder, moderfader och modermoder.
5 S. Lefva ej de; då ärfyen den dödes föräldrar:
syskon.
6 S. Lefva ej de; då ärfven den dödes förfäder :
tredje ied.
7 S. Lefva ej de; då ärfven faders och moder:
syskons barn.
8 6. Lefya ej de; då ärfven de, som äro syskor
med förfäder i andra led.
9 8. Lefva ej de; då ärfven den dödes förfäder i
fjerde led.
10 S. Finnas ej arfvinge i någon af deleder, som
nu sagde äro; tage den arfvet, som sedan är i när-
maste led, ehvad ban är bakarfvinge eller sidoarf-
vinge. Äro både bekarfvinge och sidoarfyinge i lika
Jed; gånge sidoarfvinge till och bakarfvinge ifrån.
Aro sidoarfvingar i lika led, men olika gren; tage
då den afryet, som är af närmare stamfader eller
stammoder med den döde; äro de af samma stamfa-
der elter stammoder: varen samarfva.
41 S. Åro bakarfvingar å fäderne- och möderne-
sidan samarfva; tage hvardera sican hälften, ändå att
å den ena flere arfvingar äro, än å den andra: äro
å endera sidan al!a döde; falle alltsammans andra si-
dan till. Äro sidoarfvingar: å fäderne och möderne
samarfva, eller finnes å endera sidan ej nägon till;
vare lag, som om bakarfvingar sagdt är. År arfvin-
ge både å fäderne och möderne skyld med den dö-
de; njute då han både fäderne- och mödernedel.
42 . Halfslägt hafyve lika rätt till arf, som hel-
slägt; dock, derest båda äro samarfya, cj till annan
del, än den, som fader eiler moder, genom hvilken
de med hyarannin skylde äro, efter ätteräkningen
taga skolat, om den lefvat.
43 . Skall arf delas emellan flere grenar i en
ätt; tage hvar gren lika lott. Finnas under en huf-
vudgren flera grenar; delen ock de sig emellan efter
lika grund; och tagen sedan de, som inom en gren
äro, hvar sin lott efter hufvadtalet.
14 6. Aro bröstarf, sidoarf eller bakarf fallne
tillsammans i dens hand, som ärfves; gånge dermed
som sagdt är, utan åtskilnad ifrån hvad stam egen-
domen är kommen.
45 6. Iarf tage man och qvinna lika lott; och
vare ej någon skillnad, ifrån hvad stam den egendom
kommen är, som i art går.
9 Kap. 4 . När dödsfall timar, då skall man
eller hustru, som lefyer efter, ehvad förord gjorde
äro, riktigt uppgifva och låta noga uppteckna allt-
sammans i boet, så löst som fast, sådant, som det
vid dödstimman ver, med alla skrifter och handlin-
gar, fordringar och gäld, i arfvingarnes eller deras
förmyndares eller ombudsmäns närvaro; skrifve ock
samma uppteckning under, der den gälla skall, med
edlig förpligtelse, alt ej något med vilja och vetskap
är döljat och utiemnadt, utan allt riktigt uppgifvet.
och vare ändå pligtig, der så fordras, att den med
ed besanna. Lefver ej man eller hustru; gifven då
arfvipngarne upp egendom till uppteckning, eller de
som den vid dödsfallet om händer haft, och skrifver
uppteckningen under, som nu är sagdt. Lyder boe
under stadsdomstol, eller är egendomen fastighet
stad; då skola, när ej annorlunda särskilt stadgad
är, Borgmästare och Räd nämna två eller flere red
lige män, som egendomen uppteckna och värdera
Lyder boet under annan domstol, eller är egendo
men fastighet å landet; då äga sterbhusdelägarnt
kalla gode män som efter bästa förstånd uppteck-
ningen och värderingen förrätta. I prestabus måg
arfvipngar kalla och bruka dertill den de heist sjelfv
vilja.
Eop. 7 6. Nu få flere del i sätesgård, elle
annan jord; kan den ej väl delas eller klyfvas; kärv
då den rätt, som större delen äger, att, efter la
värdering, lösa de andra ut, antingen med pennin
gar eller jemngod ränta, hvilketdera den heist vill
som lösen taga skall. Aro delarne lika; hbafve di
broder, eller den som ärfver broders iott, rättighe
att systers lott till sig lösa. Det alle, c.
K. M. N. F. angående ändring i 24 kapitl:t Bygg
ninga-Balken.
Vi OSCAR, c. göre veterligt: det Vi, med Ri
kets Ständer, i fråga om skyldigheten att gifva oc
rättigheter att erhålla brandstod, beslutat att, ut
hittills rörande detta ämne, genom 24 kapitlet Bygg
ninga-Balken gifna föreskrifter, göra sådan förändring
som följer: -
Den ägare eller innehafvare af hemman, hviiken
för sin åbyggnad eller någon del deraf, eller för säd
foder eler boskap, som till gårdens bruk tarfvas, ta
git försäkring i brandstodsbolag, som för orten ä
af Konungen stadfästadt, vare ej, få länge han ej
bolaget qvarstår, pligtig att gälda brandstodsersätt
ning, hvarom i Jag eller derpå grundad förening
stadgas, ock deremot ej heller berättigad till der
godtgörelse för liden brandskada, som, efter lag elle
föreningen, skolat honom tillkomma. i
Hvad en del brandstodsbolags af Konungen stadfä
stade Reglementen innehålla, afvikande från den så
lunda gifna föreskrift, kon:mer, I följd häraf, at
förfalla. .
Uppgift å de hemman, hvilkas ägare eller inneha!
vare, efter hvad ofvan berördt är, deltaga i orten
af Konungen stadfästade brandstodsbolag, skall ti
0 ooo Andra hamman Af halacet