med ovanliga naturanlag, hvilka först vid mog
nare år, då första bildningen är gjord, träda i da:
gen, skulle, oaktadt bristen på förstudier, kunns
af ett vistande vid en dylik läroanstalt draga icke
obetydlig nytta, under det de genom ett ihärdi-
gare arbete, hvaraf de äro mäktige, på anna
ställe inhemtade nödig elementar-undervisning
Kommitterade anse sig derföre böra i underdå
nighet hemställa, huruvida icke i den blifvande
organisalionsplanen må ingå, att åt sådana perso.
ner auskuiteringsrätt undantagsvis beviljas, då lä
rarne så pröfva. -
Om den nya planen för Institutets verksamhe
blifver i nåder sålunda fastställd, ungefär i enlig
het med hvad de för detsamma först utfärdade
stadgar lära hafva afsett, torde dock temligen vig-
tiga afsteg derifrån böra göras, särdeles i afseende
å föreståndarens åligganden och förhållande till de
öfrige lärarne. Att Institutet måste hafva en chef
och att denna bör ega icke obetydlig magt at
kontrollera hela undervisningens gång och vak:
öfver föreskrifternas efterlefnad, anse kommittera
de alldeles nödvändigt. Men derutaf följer inga
lunda att alla förslag rörande inrättningens orga
nisation och undervisningens ordnande uteslutande
böra utgå från honom; utan tro kommitterade at
i detta afseende ett ganska betydligt inflytande
bör inrymmas åt hvar och en af institutets lärare
särdeles i hvad som rörer deras läroämnen. Så
som en följd häraf torde det i de nu gältand
stadgarna bestämda åliggandet för föreståndare!
att dana lärare i alla vid Institutet förekommande
läroämnen böra utgå, helst detsamma miste för
utsätta antingen vida betydligare och allmännarc
kunskaper hos denne chef, än man torde vara be-
rättigad att vänta hos en person, eller ock vid
mindre kunskaper hos de andra lärarne, än rnar
kan och måste hos dem fordra. En adertonårig
erfarenhet har dessutom visat denna föreskrift
overkställbarhet och obehöflighet. För öfrigt ans
kommiiterade icke nu kunna komma i fråga at
för Institutet uppgöra en detaljerad aflönings-sta
och inqvartering; men kommitterade hafvå dock
trott sig böra tillse, att icke oöfvervinneliga hin-
der möta vid någonderas verkställande. I frågs
om medlens tillräcklighet, anse kommitterade si;
böra uttala den öfvertygelten, att aflöningarne ickt
kunna bestämmas till det belopp, som lärarne egd
påräkna, hvilka besilta fullkomlig skicklighet fö!
så magtpåliggande befattningar; men till en bör
jan torde behofvet dock kunna hjelpligen motsva
ras och medel vara att tillgå till anskaffande a!
de nödigaste materialier, instrumenter och varu-
prof. Hvad åter angår användandet af lokalen
så torde, utom för den vaktbetjening och de ar
betare, som nödvändigt måste stundligen på stäl
let vara till hands, all rätt till fria boställsrun
inom Institutets hus böra, för lokalens otillräck-
lighets skull, upphöra, i fall nödig ordning skal
kunna vinnas, fördelning af inventarier och förrå-
der mellan de olika lärarne vederbörligen verk-
ställas, modeller och varu-prof. hållas tillgängligg
för allmänheten och årliga inventeringar derå för-
rättas. R
Hvad antalet och beskaffenheten af läro-ämnen
angår, så tro kommitterade, att desamma fortfa-
rande, likasom hittills, hufvudsakligen böra utgö
ras å ena sidan af mekaniskt-fysiska och å der
andra kemiska kunskapsgrenar, allt med tillämp
ning till slöjder och handtverk, men att en kom
plettering och utvidgning af de i stadgarne upp
gifna särskilda läro-ämnena inom dessa båda af
delningar blir nödvändig. Så tro kommitterade
t. ex., att till den mekaniskt-fysiska lärokursen
som enligt stadgarne icke innefattar någon mathe
matisk undervisning utöfver den, som vid inträde
fordras, nödvändigt måste läggas en mathematisl
kurs, innefattande en hufvudsakligen på konstruk
tif och grafisk väg meddelad undervisning om de
hufvudsakligaste kroklinierna, äfvensom hvad mar
i allmänbet förstår med Beskrifvande Geometri
hvilket sistnämnde läroämne nästan kan sägas ute
slutande blifvit skapadt för näringarnes behof. Dess
utom anse kommitterade det vara högst angeläget
att undervisning äfven meddelas i tvenne andr:
läro-ämnen, nemligen 4:o den delen afskön konst
som omfattar arkitektonisk och ornaments-ritning
2:o kunskap om rå-ämnen och varu-produkter.
Utan kunskap i den förra skall det alltid blifv:
svårt, om icke omöjligt, för industri-idkarne at
frambringa en smakfull och vacker vara, som ut
härdar täflan med hvad de utländska slöjderne oc
fabrikerna äga att erbjuda. Att anföra exempe
till bestyrkande häraf är öfverflödigt; erfarenhe
ten visar nogsamt de svårigheter och det miss
nöje, som möta de svenska slöjde- och fabriks
idkarne, hvilka utan-tvifvel ofta frambringa va
ror, som fullt uthärda denna täflan, så vidt soli
ditet och duglighet angår, men sakna afsättninj
för den icke sällan märkbara bristen på smak ocl
elegans i fornien.
Lika oumbärlig är kännedomen dels om de rå
ämnen, som i fabriker och handtverk - förarbetas
om deras härkomst, om deras olika beskaffenhet
då de komma från olika orter, om möjligheter
att erhålla dem inom fäderneslandet, om sättet at
pröfva deras duglighet m. m.; dels om de pro
dukter, som från verkstäder och fabriker utgå
I förra fallet borde undervisningen alltid vara be
ledsagad med förevisning af prof, i det sednar;
likaså, jemte beskrifning å den redskap och d
methoder, som till varornas frambringande begag
nas; hvilket tillika innefattar en populär allmäl
tachnalao; samt lemnar läraran tillfölla att hihrin