— HV uu
— Den sig så kallade konservativa oppositio
nen,, synes vara högst orolig öfver hvem son
skall blifva president i Svea Hofrätt. Knappas
hinner friherre von Rosån lemna in sin afskeds
ansökan förr än partiets befullmäktigade organ
Morgonen,, under ofvan citerade rubrik innetål
ler en artikel, som ådagalägger en verklig byx
ångest. Morgonen, säger deri sig tro,, att H
Richert,, (förste expeditionssekreteraren Joh. Gabr
Richert, naturligtvis) lår embetet, om han önska
det; och detta gilver anledning till en hop ut
gjutelser emot Hr Richert och hans förmodade
inflytelse på högre ort, hvilka rätt naivt blott:
hvad det är sor Morgonen, och den phalan;
det säger sig föreställa, egentligen tänker oct
åsyftar. Se här Maorgonens, räsonnemang:
Om Hr Richert, såsom ledamot i Lagberedningen
fortfarande förmår dess ledamöter, att blott säga j:
till hans Civil- och Brottmå!s-lagförslag: så har har
der den 4:a officiella myndigheten för detsamma. ÅA
han derjemte Hofrättens ordförande: så torde har
nog kunna förmå ätskilliga af dess redan varandt
medlemmar att godkänna den nya lagstiftningen. Pi
de under tiden blifvande ledamöternas tillsättning
kan han ju, såsom President, hafva det närmastein-
flytandet. Han kunde således, i 2:dra instantien, få
Hofrättens tilistyrkande för sina förslag. Sådant torde
icke bleti tysta munnen på de motsträfvige bland
underlydande Lagmän, Häradshöfdingar och Borgmä-
stare, utan den första Hofräitens föresyn äfven mana
de öfriga till efterföljd, eller åtminstone mildra deras
invändningar. I Svea Hofrätt tjenstgör företrädesvis
der ungdom, som bildar sig att biifva juridisha em-
betsmän. Hvilket uppblomstrande Seminarium, för
de nya lagstiftnings-grundsatsernas ögonbiickliga spri-
dande, framtida understöd och tillämpning, skulle ej
Svea Hofrätt varda, under en sådan Seminarii-före-
ståndare? fans umgänge med Justitieråden, hans
klyftigza samtal och spetsfundiga bevisning, torde om
ej omvända de gensträlviga, åtminstone neutralisera
dem. Åtskilliga har han redan på sin sida, och, vid
nyas utnämning, vore han pä stället, för att passa på
det ingen otrogen vidare komme in. Det kunde så-
ledes hända, att nästa gång, Högsta Domstolen yt-
trade sig öfver något genomgripande förslag från Lag-
beredningen. så blefve det tilistyrkande. 3:dje instan-
tien vore då äfven vunnen.
Hade Hr Richert blifvit President: så borde väl
han, såsom andra, blifva adelsman, och i sådan hän-
de!se, vara lika sjelfskrifven till ledamot i Lagutsk.,
som Hr Akerman, förl. riksdag, var till Konst.utsk.
Ofver Lsgutskottet hade Hr Richert, under sista riks-
dag, ej att beklaga sig. Det gick honom troget till-
handa, fastän vissa reservanter voro besvärliga, eme-
dan de lemnade Stånden materialier till svåra in-
vändningar. Sute nu Hr Richert sjelf i Utskottet:
så kunde han antingen förekomma sådana, eller, i
srundläggningen till Utskottets betänkanden, bemöta
dem. Bonde- och Borgarestånden har han redan på
sina 3 fiograr, i Presteståndet komme hans svåger
och D:r Thomander väl fortfarande att befinnas och
bland Adeln thronade den mäktige sjelf. Under så-
ana förhållanden, borde han kunna genomdrifya