När de båda tjenstemännen detoaktadi vägräd att utstryka sinå namn, den ene dock med er bjudande att han skulle göra det om han finge åbe ropa presidentens befallning, sade presidenten at han icke ville och icke kunde gifva en befallning att det vore eh blott önskan och att de tilltalad kunde, som skäl för uteblifvandet från festel uppgifva, att så få af hofrättens tjenstemän an tecknat sig, o. s. v. Derjemte anmärkte presi denten, att herrarne bort tänka på saken inna; de tecknade sina namn, och fick derpå af de ene tjenstemannen till svar, att han för sin de baft tillfälle nog att tänka på saken innan haj tecknade sig. Den första reflexion, som härvid erbjuder sig är att om herr presidenten sjelf följt det råd ha sålunda meddelade, d. v. s. om han betänkt sig så hade han säkert låtit bli detta vågsamma för sök att införa slafvisk lydnad inom domarekorp sen. Skälen hvarföre sådant icke duger äro allt för påtagliga, för att här behöfva upprepas. Mar börjar med att begära embetsmännens villfarighe i likgiltiga ting, begär sedan att de icke ens et visa sin belåtenhet med en lag, som Konung oc Ständer i grundlaglig ordning stiftat, och seda! . . att denna lag må vrängas eller öfverträdas Det finnes nemligen intressen, som röra en che mycket ömmare, än den jemförelsevis föga maktpå liggande omständigheten, huruvida en underordnac låter se att han tänker annorlunda om utgånger af en riksdagsfråga än presidenten. Delta ä! hvad man i allmänhet kan säga om dylika försök. Hvad detaljeffia af det ifrågavarande beträffar, anse vi billigt att uppskjuta reflexionerne deröfver, tills det visat sig buruvida herr presidententen Gyllenhaal kommer att gifva dement åt dem eller ej. ERT AKESSIRRS