UTLÄTANDE AF KOMMITTERADE FOR UNDERSÖKNING OCH REFORM AF TECHNOLOGISKA INSTITUTET. (Forts. fr. gårdagsbl.) Kommitterade kunna då icke annat än uttala den bestämda öfvertygelsen, att bland Institutets icke eftergifliga pligter bör blifva utgifvande af dylika underrättelser, som 4 af stadgarna åsyftar, och att det är en ganska allvarsam anmärkning mot detsamma, att denna pligt icke blifvit på de snart tjugo åren uppfylld. Man kan nemligen icke anse någonting häraf i det hela fullgjordt, genom ett enda obetydligt försök, hvarom direktionens protokoll för den 29 Maj 1857 innehåller, att direktören anmälde att han vidtagit åtgärder till utgifvande i tryck af handlingar och underrättelser rörande slöjderna, med åtföljande ritningar, hvaraf nu förevisades åtskilliga gravurers. Direktionen beslöt, att kostnaderne borde bestridas af Institutets medel. Den 46 Januari 18538 anmäldes af direktören, att första häftet af Institutets Mandlingar blifvit färdigtryckt och i bokhandeln utlemnadt, med tillägg, att andra ämnen, såsom sockerberedning af hvitbetor och de vid Institutet dermed anställde försök, påkallade fortsättning, hvilken direktionen beslöt skola ske. Någon fortsättning har imedlertid aldrig sedermera utkommit; och det omnämnde första häftet, som afhandlar ett visserligen för industrien vigtigt, men troligen mindre egentligen till Technologiska Institutet än till Landtbruksakademien hörande ämne, eller linberedningen, är den enda frukten af Institutets publicistiska verksamhet, under det att andra på vetenskapers och näringars befordrande beräknade inrättningar, såsom Vetenskapsakademien, Jernkontoret, Landtbruksakademien m. fl. oafbrutet låta offentliggöra sina handlingar och sålunda efterlemnat åt fäderneslandet dyrbara minnesmärken af sin tillvaro, hvilka skola förblifva af högt värde, äfven om dessa inrättningars verksamhet i denna form skulle upphöra. Deremot om Technologiska Institutet någon förändring eller upplösning skulle drabba, så kommer intet varaktiet minnesmärke af dess tillvaro att cqvarstå. Angående bibliotheket hafva kommitterade redan i underdånighet yttrat det hufvudsakligaste af hvad som är att anmärka. En alldeles fullständig granskning skulle vara möjlig endast genom en inventering och jemnförande af katalogerne, både sinsemellan och med bokförrådet, sådant det finnes, jemte inköpsräkningarna. Kontroll öfver befintligheten af allt, hvad som är inköpt, lärer dock numera svårligen någonsin kunna verkställas. Alla dessa omständigheter göra, att kommitterade icke förmå för närvarande fälla något omdöme om värdet eller fullsändigheten af Institutets bokförråd, eller huruvida det, så fullkomligt som vederborde, uppfyller behofvet al rådföringskälla för Institutets lärare och för allmänheten. All anledning finnes imedlertid till den förmodan, att så icke är förhållandet, då uppköpen skett så utan plan och kontroll, såsom nämndt är, och då kommitterade erfarit, att en mängd böcker blifvit inköpte, som icke rätteligen äga intresse i Institutets väg. Anslaget till årliga inköp, stigande till 4000 rdr bko, torde dock icke förslå till anskaffande af äfven sådant, som Institutet icke behöfver, såvida icke i stället sådant blifvit försummadt, som verkligen borde anskaffas. : Af den redan i underdånighet omnämnda methoden, att egentligen inköpa böcker, allt efter som bokhandlare förslagsvis utbjudit, och att ur det sålunda insända efter rådrum och ofta längre tids förlopp uttaga åtskilligt, som kunnat falla i smaken, har en föld varit, att Institutet, på sätt protokollerne intyga, ett par gånger varit af bokhandlare lagsökt för betalning af räkningar, hvilket icke bordt kunna inträffa, om inköpen skett endast efter reqvisitioner, som blifvit uppgjorda i samråd mellan direktionen och lärarne, såsom stadgarne föreskrifva, och pröfningen af bokremisserna sålunda kunnat inskränkas till en kollationering med reqvisitionslistorna, samt ingen underhandling eller köpslagan om priser och vilkor behöfts, emedan de varit på förhand kända. Frågan om ordnandet .och katalogisering af Modell-samlingen är så gammal, som Institutet, men ännu icke löst. Denna dyrbara samling, som är den rätta upprinnelsen till Institutet och utgör ett Sveriges arf efter Polhem, är ännu i fullkomligen oordnadt skick, och dess skatter okända, ehuru dess systematiska iordningbringande och uppteckning varit från Institutets första tillvaro idkeligen anbefallda och utlofvade. Ursäkter för den uteblifna verkställigheten hafva alltid funnits, hvilkas värde det skulle upptaga alltför mycken tid att grundligen pröfva. Hvad till en dyPn ss OL dd I a rr