klarligt, att i samma förhållande, som Louis
blef ömmare och förtroligare, blef Riesenstah
mera nedstämd och förlägen. Louises blicka
uppklarnade allt mer och mer, men R:esenstahl:
blefvo allvarsammare, nästan melankoliska. Louis
jollrade, intagen af den älskvärde brudgummen
så fritt och otvunget, som eit, sig helt och hålle
öfverlåtande oskyldigt barn; Riesenstahl blef få.
erdig och ett eget vemod uttryckte sig i hel:
hans uppförande.
Ni måste vara trött efter den långa resan?
frågade Gervais deltagande.
,Trött, mycket trött,, svarade Riesenstahl.
,Skulle ni icke en stund hvila er? förmenade
den omsorgsfulla modren.
Ert rum är i ordning, tillade Louise, så vänligt
pSofva, de ögonblick jag är bos er? frågade
Riesenstahl, med svårmodig hbjertlighet. Unn:
mig denna korta stund vid er sida. Låtom os
glömma sömnen, äfven den långa sömnen.
Det felas den unge herrn något, och någo
icke så litety, hviskade tanten till onklen, oc!
denne medgaf det. Han har på en gång blifri
förvandlad till en automatn, sade han, man borde
gifva honom något att äta.
Gervais lärer funnit detsamma och sade: )Kom
med oss till frukosten, kära svärson. Ni är fa-
stande.,
Som ni befaller,, svarade Riesenstahl och bjöd
sin sköna brud handen, för att ledsaga henne till
matsalen.
,Hvear bar ni stigit af, käraste vän? frågade
Gervais. Casimir skall, under det vi frukostera
hermta edra effekter, ty ni stadnar nu qvar hos
oss; jag tillåter icke annat.