UTLÄTANDE AF KOMMITTERADE FÖR UN
DERSÖKNING OCH REFORM AF TECHNO
LOGISKA INSTITUTET.
(Forts. fr. gårdagsbl.)
Vid de flesta af de stora och väl inrättade tech
nologiska undervisningsanstalter, som i andra län
der finnas, saknas också alldeles denna syftnin;
att undervisa handtverkslärlingar, isynnerhet barn
i speciella yrken. Utom de vetenskapliga grun
derna för handtverken, undervisas der uti ritning
och konstruktion af machiner för alla yrken; oci
om elever åstunda att blifva undervisade i spe
ciella yrkens utöfning, i handlag och praktisk
färdighet, så bafva undervisningsanstalterne öfver.
enskommit med ägarne af betydligare verkstäde
i grannskapet, der eleverne kunna ordentliger
genomgå öfning och så under tiden få af lärarne
inhemta förklaringar öfver de vetenskapliga grun-
derna för de fenomener, som under handläggnin.
gen visa sig, samt anvisningar ur vetenskaperna
hvru fenomenen, dem man önskar, böra kunn:
åstadkommas. På annat sätt kan också ett tech.
nologiskt läroverk icke tillvägagå, om det icke
skall råka in på de afvägar, som ofvan äro nämnda
och hvaraf den ena verkligen bärstädes är beträdd.
Eit talande prof derpå ligger i det sätt, hvarpi
den kemiskt-techniska professionen år 4833, un-
der professorens permissions-tid, blef i ett helt
års tid bestridd af direktören, som erbjöd sig
dertill för att söka bringa undervisningen till,
hvad den, enligt hans begrepp, rätteligen borde
vara, eller praktisk. Efter hans framlagde plan
skulle Färgkonsten blifva det uteslutande föremå-
let; och alla elever på den kemiskt-tecbniska
bildningslinien skulle, ehvad yrke de än valt,
uppfostras till färgare. Men icke nog härmed!
åt samma håll skulle undervisningen riktas äfven
för alla de extra elever, som begagnade den s.k.
Söndags-undervisningen, hviiken dittills egentligen
omfattat praktisk geometri och ritning, Sådant
måste åtminstone förhållandet hafva varit, så vidt
handlingarne eller direktörens förslag och erbju-
dande föranleda. Huru dessa blifvit verkställda,
derom hafva kommitterade icke kunnat inhemta
någon kännedom; men ingen anledning är, att
planen blifvit frånträdd.
Det kan icke vara utan en nedslående känsla,
som man betraktar, hvad fäderneslandet verkligen
förlorat på dessa ihärdiga misstydningar af den
tanke, som ligger till grund för Tecbnologiska In-
stitutets inrättande. I tjugu år har det funnits
och i mer än aderton varit i full verksamhet
och, enligt underdånigst bifogade tableau, kostat
staten nära 300.000 rdr bko; ja vida deröfver,
om dess lokal, ett betydligt kronans hus, intages
i beräkningen. Och likväl torde icke detta vara
den största förlusten; möjligtvis är det en vida
större, att nationen på dessa tjugu åren icke fått
till den grad, som önskligt och möjligt varit, följa
den öfriga verldens starka framskridande på in-
dustriens bana. Man må tänka olika om indu-
striens inverkan på ett folks fysiska och morali-
ska tillstånd, på dess helsa och trefnad till kropp
och själ; man må anse manvfakturer och fabri-
ker lyckliga eller förderfliga för ett land. Detta
är en tvist, som troligen kommer alt utkämpas
sent, om någonsin fullständigt; det vissa synes
imedlertid kommilterade vara, att om folk också
skulle stadna vid den öfvertygelsen, att den s. k.
stora industrien är förderflig och bör undvikas
såsom princip för samhällets bushållning och mål
för dess sträfvande, så torde farans undanrödjande
dock icke böra utgå från okunnighet om denna
industri, om verkliga beskaffenheten af den mäk-
tiga häfstång, som omisskänneligen lyftat till stor
vigt och makt åtskilliga länder, hvilkas jord och
naturliga förmåner icke synts lofva en sådan lyft-
ning. Dessutom är det icke uteslutande, knap-
past bufvudsakligen, för den stora industrien eller
det till öfvervägande ekonomisk princip drifna
fabriks-väsendet, som en technologisk undervis-
ningsanstalt är af vigt; äfven den lilla industrien,
det första tillgodogörandet af råämnena, deras
första bringande i afsättligt skick, ja busslöjden
sjelf, beböfva en högre undervisningsanstalt, som
samlar och sprider, hvad mennisko-snillet dagli-
gen uttänker till lättande af arbetsmethoder, och
till beredande af större och bättre produkter af
arbetet. Detta kan dock i ett allmänt undervis-
ningsverk egentligen endast framträda i form af
lära, nästan icke i form af inöfning, af skäl
dem kommitterade redan förut sökt i underdå-
nighet utveckla, N
Då kommitterade sålunda uttalat den öfverty-
gelse, att ett Technologiskt Institut icke kan
umbäras och knappast får saknas i riket, åligger
det kommitterade att i underdånighet yttra sin
åsigt af bästa sättet för dess organisation, Att
det befintliga Institutet blifvit vanvårdadt och
dess grund-tanke misskänd, uti verkställigheten,
torde följa redan af hvad som hittills är anfördt
och blifva ännu tydligare vid en mera detaljerad
granskning af tillståndet af dess materiella till-
gångar, dess bibliothekx och samlingar. Kommit-
terade anse planen för Institutet, sådan den visar
sig i de af Kongl. Maj:t den 8 Juni 1826 stadfå-
stade Stadgar, vara hufvudsakligen riktig och den