VÄFVAREN I BRUGGE ).
HISTORISK BERÄTTELSE ÅF L. REIN.
XIX.
Åtta dagar efter denna sorgliga hämdelse red
Gabriela, ledsagad af några vänner, genom en
nära intill Courtray belägen by. Blek, med sänkt
hufvud, i svart drägt och med svart slöja, red
hon långsamt oeh blickade sorgligt ut öfver de
gula, vissnade ängarne till Courtray. Staden var
genom stormning intagen dagen efter Guelfs död,
och ståthållaren hade med alla de öfverblifne
fransmännen mist flyktande begifva sig öfver
fransyska gränsen. Så väl före, som efter Guelfs
begrafning, hade i staden förblifvit stilla. Allt
detta visste Gabriela. Hennes ledsagare, fadrens
bästa vänner, hade af honom blifvit sände till
Brögge, för att försigtigt underrätta henne om allt
och hemta henne till Courtray. Han hade sjeli
ej styrka härtill, så djupt kände han saknaden
och smärtan af den älskade svärsonen. Men Ga-
briela hade varit starkare och undergifnare, än
sorgbuden väntat, och endast i första ögonblic-
ken, då hjertat sönderslets af det förkrossande
slaget, var utbrottet af hennes smärta våldsamt
och förtvifladt. Men sedan, då nu allt — allt var
förloradt, hjertat icke mera hade något att hoppas,
lifvet icke mera något värde, blef hon stillare
och hennes ansigte antog ett förklaradt, smärtsamt
leende. Så, hade hon begifvit sig från Brigge,
sedan hon tröstat sin af förskräckelse insjuknade
moder och ömt beredt allt för hennes vård och
skötsel.
) Se A. B, JM 138, 139, 140, 141, 142, 143
145, 146 och 148, 0 0 0 CD 15, 124,