de trenne Nordiska rikena, hvilka i nyare tide
bidragit till deras yttre anseende och inre ut
veckling. Sålunda lästes af Svenska namn: Geijer
Atterbom, Tegner, Berzelius, Byström, Thor
Petre, m. fl.; af Norska: Herman Wedel Jarls
berg, Schultz, Sverdrup, J. Aall, Dahl, H. Foss
m. fl... samt af Danska: Thorvaldsen, Oehlenschlä
ger, Grundtwig, Rask, Schouw, Clausen, va: fl
Ofvanför dessa sköldar voro anbragta andra, pi
hvilka lästes namn af utmärkta män af de trennt
folken, tillhörande förflutna mer och mindre af.
lägsna tider. I ena ändan af lokalen var en må-
lad dekoration, föreställande en klippa, på hvil-
ka de trenne rikenas flaggor svajade, och den
motsvarande ändan föreställde skog, der man såg
trenne sköldar, hvardera tecknad med ett af de
Nordiska lejonen. Talarstolen, rikt draperad med
hermelin och purpur, hade på hvardera sidan en
staty af Bissen, föreställande Apollo och Minerva
Salen var upplyst af 42 ljuskronor, förenade med
gröna guirlander. Det hela skall hafva varit på
en gång högst imposant och enkelt. KI. half 8
öppnades dörrarne, och det långa tåget af om-
kring 4600 personer inträdde. Utom de främ-
mande och Danska studenterne såg man der alla
universitetets lärare och borgarrepresentanterne.
flere auktoriteter och embetsmän, bland hvilka
sednare öfverhofmarskalken och chefen för Dan-
ska Konungens hof, Hr Levetzan, öfverstallmästa-
ren grefve Danneskjold-Samsoe, samt kommen-
danten i Köpenhamn, poeter, skådespelare, kom-
positörer och konstnärer m. fl. Efter afsjungan-
det af en sång, och sedan lektor Krieger hållit
ett tal, intogs supen, som serverades ur kallt kök,
hvarjemte på serskilda bord var tillgång på
drickesvaror af flera slag. Efter supåns slut
åter sång och tal. Hr Ploug tackade studenter-
ne från Upsala för sist, och böd dem välkom-
na; hans tal besvarades af magister docens Pe-
terson. — Kandidat Poulsen föreslog skålen för
Christianias universitet och studenter, för hvilken
studeranden Sundt tackade. Magister Hammerich
gaf toasten för Lunds universitet och studenter,
hvilken besvarades af kandidat Wimmerstedt.
Skålar druckos äfven för Helsingfors universitet
och för Islaud. En mängd andra skålar tömdes
dessutom, såsom för Nordens enhet, för konsten
i Norden m. fl. Då en af talarne anspelade der-
på, att Nordens båda Konungar, Oscar och Chri-
stian VIII, visat sig välvilligt stämda för det nu
verkställda studentmötet, afbröts han af lifliga bi-
fallsrop.
Det tal, som synes framför alla de andra hafva
gjort sensation, var Orla Lehmans. Det är ett
mästerstycke af manlig och djup vältalighet. Då
han nedsteg från talarstolen, der han ofta afbröts
af stormande bifallsrop, lyftades han af studen-
terne och bars i triumf kring salen. ,
Följande dagen den 23 var skogsparti. Bön-
derne kring Köpenhamn hade infunnit sig med
hästar och vagnar till studenternes begagnande,
och flere af hufvudstadens invånare hade äfven
ställt ekipager till deras disposition. Vagnarnes
antal var omkring 430, och tåget gick genom sta-
dens hufvudgator ut genom österport till Fre-
driksdal, der en dejeuner intogs. Derifrån körde
man till lustslottet Sorgenfri, der studenterne
spatserade i parken, och den Svenska sångföre-
ningen uppstämde flere af sina sånger. Vidare
begaf man sig till Dyrehaven, der middagen skulle
intagas.. Ett stort tält var uppslaget, hvilket kun-
de rymma 4200 personer, och i detta serverades
middagen. Svenska, Norska och Danska fanor
svajade från tältet. Sällskapet saluterades vid
ankomsten med kanonskott. Tal, verser och skå-
lar omvexlade; men vi hinna ej, för tidens kort-
het, att derom nämna något utförligare. Bland
talarne var den bekante bonden från Schleswig,
Laurids Skau, som helsade studenterne från Schles-
wigs bönder, och besvarades med hurrarop. Oak-
tadt det mindre gynnande vädret, hade en talrik
menniskoskara infunnit sig i Dyrehaven. En del
af studenterne återvände om aftonen på ångfar-
tyg, en del gjorde kursen till lands.
Den 26 gafs enkom för studenterna en repre-
sentation på kungliga teatern, hvilken började
med en prolog af Oehlenschläger, i hvilken Idun,
föreställd af fru Heiberg, böd de resande vara
välkomna. Derefter uppfördes Barselstuen, samt
balletten Torreadoren af Bournonville, som sjelf,
jemte mamsell Nielsen, deri uppträdde. Efter
spektaklets slut ropades ett lefve den Danska
scenen!v hvilket besvarades med niofaldiga hur-
rarop. Konditorerne i teaterhuset serverade ra-
fraichissementer, utan att för dem vilja emottaga
betalning.
