beryktade ultras, samt att alla i dervarande fabr
ker befintliga preussiska arbetare hafva biifv
afskedade och på sådant sätt indirekt förvisad
landet: en uttrycksfull repressalie af folket i B:
den, mot Itzsteins och Heckers förvisning ur Preus
sen. På hvad sätt, i händeke af Hr ven Arnim
endtledigande, hans efterträdare skall vidare full
följa stränghetsåtgärderna, det vet man väl icke
men det tycks blifva mer och mer tydligt at
hela systemet icke kan upprätthålla sig särdele
länge mot folkets ovilja och pressens vexande in
flytelse. I Tyskland, Österrike oberäknadt, ut
komma för närvarande omkring tusen särskild
tidningar af alla slag, bland hvilka väl endas
minsta delen behandla politiska förhållanden ; me;
den frisinnade rigtningen tillhöra de dock, met
ganska få undantag. TI Preussen, med 43 millio
mer invånare, utgåfvos förlidet år 54 tidninga
och tidskrifter, hvariblsnd 42 af politiskt innehål
104 årstrycksblad (;Verordnungsblätter der Regie
rurgen), och 490 konversationsblad (Unterhal
tungsblätter,) som voro förbjudna att vidröra nå
gonting politiskt eller hörande till äagens händel
ser; det öfriga utgjordes af uppbyggelseskrifter :
nummerföljd, annonsblad, o. s. v. Funnes bis
likväl tryckfrihet, så att rättigheter till periodiska
:skrifters utgifvande berodde på lag och ej på sär-
skildt privilegium, då skulle Preussen ega tre till
Tyra gånger så många dylika som nu; emedan
hvar och en läser här och läser gerna; Preussen
konsumerar nemligen mer än kbälften af alla åe
böcker, jurnaler och tidningar, som utkomma Ii
Tyskland, och man vet hvad det vill säga. Men
pressens verksamhet försvåras hos oss i allt; bok-
handeln bevakas ängsligt, och spridningen af dag-
blad och jurnaler hämnas genom dyrheten af-de-
ras fransport med posten. Om en tidskrift skall
fortskailas 70 till 400 mil (Preussiska — 30 till
70 Svenska) så stiga postomkostnaderna till mer
än prenumerationpen. Kölnische Zeitung, en
ibland de mest liberala och mest lästa i Preus-
sen, kostar i Köln 4Z Rthr preussiskt för året, men
i Berlin 9 dito; Berlin ligger 84 preussiska mil
från Köln. Lingt värre än de öfverdrifna post-
kostnaderna är likväl att både porto och befor
dran med, posten bero helt och hållet på god-
tycke, hvilket tillämpas sålunda, att när en tid-
ning eller tidskrift misshagar, så stegras postkost-
naderna, och låter redaktionen -undfalla sig någon
djupare granskning af ställningar och förhållan-
den, så vägras försändningen af-dess skrifter helt
och hållet. Häri har ni ett litet prof på den pe-
riodiska pressens belägenhet hos oss! — Då tess-
utom tidningarne blott befinnas i dertill privilec
:glerade personers händer, ock derigenom utgöra
ett eget, ofta högst dyrbart kapital, men hvi!ket
regeringen kan genom portois förböjande, vägrsn
af vidare befordran med posten eller privilegiets
indragning, reducera till noll i ett penndrag. eller
förvandla till ren förlust, allteftersom det faller
henne in; så nödgas kapitalets ägare, för att skyd-
da det mot dylika äfventyr, iakttaga den yttersta
försigtighet och ofta den mest absoluta tystnad,
när öppenheten synes honom betänklig. I Ber-
Hin, med 400.000 invånare, skulle minst ett dus-
sin politiska tidningar utkomma, om pressen vore
fri; men nu ges der blott tre, af hvilka de två
varit privilegierade i nära hundra år och den
treöje är Statstidningen, som började utgifvas 1848.
Af statstidningen (nu mera kallad Preussische
Allgemeine Zeilung) utgifvas dagligen 3000 exem-
plar; af die Spenersche Zeitung 8000, och al die
Vossische Zeitung 216,000; så!edes af alla tre in-
emot 530,000 exemplar: — ganska ansenliga upp-
lagor, när man vet att största delen stadnar qvar
inom hufvudstaden. Ägde Berlin ett frisinnadt.
blad, så är härutaf tydligt, att afsättningen derpål
skulle vara oerhörd; men på utkommandet af nå-
gonting sådant är ej att hoppas under närvarande
förhållanden. De begge enskilda bladens ägare
bemta af sitt privilegium, enligt hvad belt nyli-
gen blifvit officiellt utredt, en årsbehållning om
18,000 till 20,009 Thaler (34,000 till 53,000 Rdr
Bko), utan annat redaktisnsbestyr, än att mottaga
annonser och välja eftertryck ur andra tidningar.
Ett helt annat lif, än i dessa murkna och strängt
bevakade Berlinertidningar, råder hos provinsbla-
len, hvaribland Kölnische Zeitung är den mest
utmärkta och verksammaste. Den räknar 42.060
orenumeranter, och sprides äfven utom Tyskland.
sika verksamma äro väl tidninzarne i Aacher,
Prier, Dösseldorff och Elberfeld; men deras pu-
4 2 —— w-
slik är ej så stor; till samma kategori kan man :
fven hänföra Breslau m. fl. Alla dessa preus-I,
iska tidningar hafva dock hvardera flera tusen n
renumeranter; åtskilliga, såsom Breslaus och:
fögägsbergs, 6900 till 2000. Lägger man här-k
il de mest kringspridda bland icke preussiska !f
lad, t. ex. Augsburger Allgemeine Zeitung, med I!
009 prenumeranter: de tre Hamburgerbladen IX
ped minst lika stor afsättning: ILeipziger Allge- j
weine Zeitung, om 2090 exemplar, Brehmer- och 1),
Veser-tidctingarne, de Sachsiska och Schwabiska,
tand hvilka några dagligen utgifra 40,000 exem- B
lar, så måste man sluta att tidningsläsningen är!bi
inska utbredd i Tyskland. då den, i trots af alllrq
ensur och alla andra tryckfrihetsfjettrar, kan be-j?
ygga så många tidningars bestånd: likasom det!t
ivaf äfven är klart att ännu mycket mera skulle
sas, om dylika binder en gång försvunno. a
Konungen har besökt Ostpreussen, för att sjelf
anska förhållandet med den der rådande nöden ;bå
Königsberg har han yttrat sig särdeles onådigt!he
ver den dåliga anda, som herrskar bland der- Fe
rande borgerskap. Han upprepade flera sånger i Di