beryktade ultras, samt att alla i dervarande fabr ker befintliga preussiska arbetare hafva biifv afskedade och på sådant sätt indirekt förvisad landet: en uttrycksfull repressalie af folket i B: den, mot Itzsteins och Heckers förvisning ur Preus sen. På hvad sätt, i händeke af Hr ven Arnim endtledigande, hans efterträdare skall vidare full följa stränghetsåtgärderna, det vet man väl icke men det tycks blifva mer och mer tydligt at hela systemet icke kan upprätthålla sig särdele länge mot folkets ovilja och pressens vexande in flytelse. I Tyskland, Österrike oberäknadt, ut komma för närvarande omkring tusen särskild tidningar af alla slag, bland hvilka väl endas minsta delen behandla politiska förhållanden ; me; den frisinnade rigtningen tillhöra de dock, met ganska få undantag. TI Preussen, med 43 millio mer invånare, utgåfvos förlidet år 54 tidninga och tidskrifter, hvariblsnd 42 af politiskt innehål 104 årstrycksblad (;Verordnungsblätter der Regie rurgen), och 490 konversationsblad (Unterhal tungsblätter,) som voro förbjudna att vidröra nå gonting politiskt eller hörande till äagens händel ser; det öfriga utgjordes af uppbyggelseskrifter : nummerföljd, annonsblad, o. s. v. Funnes bis likväl tryckfrihet, så att rättigheter till periodiska :skrifters utgifvande berodde på lag och ej på särskildt privilegium, då skulle Preussen ega tre till Tyra gånger så många dylika som nu; emedan hvar och en läser här och läser gerna; Preussen konsumerar nemligen mer än kbälften af alla åe böcker, jurnaler och tidningar, som utkomma Ii Tyskland, och man vet hvad det vill säga. Men pressens verksamhet försvåras hos oss i allt; bokhandeln bevakas ängsligt, och spridningen af dagblad och jurnaler hämnas genom dyrheten af-deras fransport med posten. Om en tidskrift skall fortskailas 70 till 400 mil (Preussiska — 30 till 70 Svenska) så stiga postomkostnaderna till mer än prenumerationpen. Kölnische Zeitung, en ibland de mest liberala och mest lästa i Preussen, kostar i Köln 4Z Rthr preussiskt för året, men i Berlin 9 dito; Berlin ligger 84 preussiska mil från Köln. Lingt värre än de öfverdrifna postkostnaderna är likväl att både porto och befor dran med, posten bero helt och hållet på godtycke, hvilket tillämpas sålunda, att när en tidning eller tidskrift misshagar, så stegras postkostnaderna, och låter redaktionen -undfalla sig någon djupare granskning af ställningar och förhållanden, så vägras försändningen af-dess skrifter helt och hållet. Häri har ni ett litet prof på den periodiska pressens belägenhet hos oss! — Då tessutom tidningarne blott befinnas i dertill privilec :glerade personers händer, ock derigenom utgöra ett eget, ofta högst dyrbart kapital, men hvi!ket regeringen kan genom portois förböjande, vägrsn af vidare befordran med posten eller privilegiets indragning, reducera till noll i ett penndrag. eller förvandla till ren förlust, allteftersom det faller henne in; så nödgas kapitalets ägare, för att skydda det mot dylika äfventyr, iakttaga den yttersta försigtighet och ofta den mest absoluta tystnad, när öppenheten synes honom betänklig. I BerHin, med 400.000 invånare, skulle minst ett dussin politiska tidningar utkomma, om pressen vore fri; men nu ges der blott tre, af hvilka de två varit privilegierade i nära hundra år och den treöje är Statstidningen, som började utgifvas 1848. Af statstidningen (nu mera kallad Preussische Allgemeine Zeilung) utgifvas dagligen 3000 exemplar; af die Spenersche Zeitung 8000, och al die Vossische Zeitung 216,000; så!edes af alla tre inemot 530,000 exemplar: — ganska ansenliga upplagor, när man vet att största delen stadnar qvar inom hufvudstaden. Ägde Berlin ett frisinnadt. blad, så är härutaf tydligt, att afsättningen derpål skulle vara oerhörd; men på utkommandet af någonting sådant är ej att hoppas under närvarande förhållanden. De begge enskilda bladens ägare bemta af sitt privilegium, enligt hvad belt nyligen blifvit officiellt utredt, en årsbehållning om 18,000 till 20,009 Thaler (34,000 till 53,000 Rdr Bko), utan annat redaktisnsbestyr, än att mottaga annonser och välja eftertryck ur andra tidningar. Ett helt annat lif, än i dessa murkna och strängt bevakade Berlinertidningar, råder hos provinsblalen, hvaribland Kölnische Zeitung är den mest utmärkta och verksammaste. Den räknar 42.060 orenumeranter, och sprides äfven utom Tyskland. sika verksamma äro väl tidninzarne i Aacher, Prier, Dösseldorff och Elberfeld; men deras pu4 2 —— wslik är ej så stor; till samma kategori kan man : fven hänföra Breslau m. fl. Alla dessa preus-I, iska tidningar hafva dock hvardera flera tusen n renumeranter; åtskilliga, såsom Breslaus och: fögägsbergs, 6900 till 2000. Lägger man här-k il de mest kringspridda bland icke preussiska !f lad, t. ex. Augsburger Allgemeine Zeitung, med I! 009 prenumeranter: de tre Hamburgerbladen IX ped minst lika stor afsättning: ILeipziger Allgej weine Zeitung, om 2090 exemplar, Brehmeroch 1), Veser-tidctingarne, de Sachsiska och Schwabiska, tand hvilka några dagligen utgifra 40,000 exemB lar, så måste man sluta att tidningsläsningen är!bi inska utbredd i Tyskland. då den, i trots af alllrq ensur och alla andra tryckfrihetsfjettrar, kan be-j? ygga så många tidningars bestånd: likasom det!t ivaf äfven är klart att ännu mycket mera skulle sas, om dylika binder en gång försvunno. a Konungen har besökt Ostpreussen, för att sjelf anska förhållandet med den der rådande nöden ;bå Königsberg har han yttrat sig särdeles onådigt!he ver den dåliga anda, som herrskar bland derFe rande borgerskap. Han upprepade flera sånger i Di