VÄFVARENGI BRUGGE
HISTORISK BERÄTTELSE AF L. REIN.
XIV.
Peter Konink återförde, sedan den högtidliga
begrafningsakten var slutad, borgarne och alla
som deltagit deruti till torget. Här lät han bil-
da en krets och trädde in uti den med grefve
Juliers och Guelf, hvilken sednare tillkommit
och på det förtroligaste helsades af grefven. Han
fattade nu fanan med flandriska lejonet, höjde den
och utropade grefse Guidos sonson till regent af
Flandern, intill dess den fångne återkomme. —
Härpå framförde han alla åldermännen och ga!
med dem den nye regenten högtidligt handslag
på trohet och lydnad, uppmanade alla flandrare
till mod och tapperhet, och slöt sitt tal med de
orden: Jag skattar mig lycklig, alt hafva upplet-
vat denna dag. Är Flandern fritt, slutar jag mi-
na dagar, lika glad, som jag nu afträder från den
ärofulla plats, hvarpå mina medborgares förtroen-
de, sedan derna morgon, satt mig.
Det skall — det får ni icke, invände den
unge regenten; ty i min farfaders namn utnäm-
ner jag er, Peter Konink — och er, grefve Guel!
Espinois, till Flanderns förste riddare och mina
närmaste råd.
Nu hö de mängden ett jublande lefvel — Re-
genten böjde sig tzckande, bekräftade Flandrarne
i alla deras rättigheter och friheter, och förnyade
den författning och styrelse, som gällt under han:
farfar. Alla de tjenstemän, som blifvit utträngde
af fransmännen, blefvo iter insatte i sina befatt-
ningar. Äfven fastställde han innevånaries Vala
Peter Konink och grefve Guelf till borgerskapet:
i Brögge anförare, för att ordna och leda all
hvad som till krigstjensten hörde. Hen sjelf vill
upprätta en serskild här af dem, som följt honom
hit, och af dem som vidare ankommo. Äfven blef.
efter öfverläggning och i samråd med nämde an-
förare, beslutadt alt, efter sex dagar, hela styr-
kan skulle uppbryta från Brugge, för att intaga
de närmast belägne fasta platser i landet, som
TE A.B, M 138, 139, 140, 141, 142, 143, 144 och