penhamn och slår i bordet för ministrarne, och ministrarne — styra och ställa som de behaga hela året om, de der tvenne veckorna icke mindre inberäknade än de femtio öfriga. Den bekanta tyskinnan fru Birch-Pfeiffer bar uppehållit sig i Köpenhamn elt dygn, för alt inskeppa sig till — Island. Det är ett raskt och emanciperadt, fruntimmer; helt ensam, med biott en liten portativ kappsäck och med Rasks isländska grammaiika i kjolsäcken, beger hon sig af till det gamla sagolandet. Och föreställ er hvad det arma Tyskland sedan har att vänta för en massa iständska skådespel i fem akter och tolf tablåer med Hekla till höger och Gejser tifl venster, mec svafvel och lava och stalaktiter hvart man vän der sig! Den kungliga teatern slutar i morgon sin säsong med andra representationen af Bournonvilles nya ballett Rafael,, Det är en rik komposition denna ballett, med mångfaldiga poetiska effekter och af ett ädelt estetiskt totalintryck. Men man gör sig vid hvarje nytt sådant verk aj denne dansdiktare den frågan: hvarföre ger han oss icke äfven språket? det kan icke fela, att ju en man med så skaldisk anda, äfven måtte kunna finna ord för sina intuitioner, om hån med allvar försökte det. Och det blir dock i sanning alltid någonting ihåligt och äfven tröttande, i dessa döfstumma stora skådespel, hur mästerligt de än må vara koncipierade och hur väl de än må blifva utförda. En helt ung dotter till Bournonville har med mycken framgång debuterat i denna ballett, hvilken dessutom har en värdefull musik af Fröhlich och flera nya förträffliga de