sationsrådet Carstensen, sittande med moderna
spända benkäder i en högst generad ställning,
nedhukad på golfvet ansigte mot ansigte med den
narockanske kejsarens herr pascha och rådslå om
ributen och närbeslägtade kinkiga affärer vid ci-
sarren och kaffekoppen; en enorm kaffepanna var
utt skåda på golfvet midt emellan dem. Herr
Reiersen har likaledes och med icke mindre blö-
dande hjerta, nödgats seqvestera Fedrelandet,
;.renne aftnar å rad, och det högvisa kansliet ha
redan hastat att anlägga sak mot den första a
dessa trenne annamade numror. Hvarföre? fö
det att man understått sig, att till fördel för der
danska nationaliteten tala illa om ett par tyskt
furstar!!.:. Och folket ser härpå, utan att har-
mas, utan att upphäfva sig mot godtycket och de
kontranationella intressena? Tvertom! folket vred-
sas af sjellvaste pocker, det ropar ve och för-
bannelse, det citerar Cicero och utbrister: quo:
usque abutere patientia nostra? det vill nästar
qväfvas af raseri och — löper hals öfver hufvud
till Tivoli, för att skaffa någon afledning och sking-
ring åt sina öfverväldigande känslor. Hade icke
folket Tivoli, hvad förfärligt kunde icke då hända?
Det kunde ske hvad jag knappt vågar uttala, att
man en dag begynte handla i stället för alt en-
last snacka. O, du välsignade Tivoli!
Det har talats en hel hop om den märkvärdiga
händelsen, att kronprinsen varit med på en fru-
kost hos kammarrådet DPretwsen, den frihetsvarma
och ungdomliga gubben i Roeskilder ständerför-
samling, och man har deri velat se ettöppet steg
if tronföljaren till att ställa sig på Oppositionens
ida. Nåväl, och om så vore? Hans Kongl
löghet kommer ett par veckor om året till Kö-