KORRESTONDENS-ARTIEEL
från Berlin af den 3 Juni.
(Slut fr. gårdagsbl.)
Om man till dessa rörelser inom prutestantis-
men, hvilka äfven slagit an i Königsberg, lägger
hvad som tilldrager sig inom katolicismen: upp-
komsten af särskilda församlingar, hvilka affatlit
från Påfsen och vilia bilda en Tyskt-Katolsk
Kyrkan, sträfvande efter återgång till den ur-
sprungliga apostoliska kristendomen, så kan man
utan svårighet inse hvilka brytning:r, som kyr-
kostridigbeterna måste medföra. Ty midt emot
des:a friare rörelser ställer sig på ena sidan Staten
— Preussen — som vill upprätthålla den ortbo-
doxa Lutherdomen, och på den andra den Ro-
merska uitramontcnismen, som knäböjer för den
osömmade råcken i Trie- och för helgonens af-
lefvor, som uppdukar underverk, förnyar vall-
farter och processioner och anstränger sig på det
bögsta för fasthållendet vid Rom och dess enda
saliggörande tron. Sålunda är Tysklind söndradt
i flera stora läger och i otaliga splittringar. r
Bäern, der Protestaniismen längst varit öj pet
förföl d, har affull från Kaio!icismen blifvit strängt
förb udet och försök till stiftande af Tyskt-Katol-
ska församlingar blifvit förklarade som försök till
högförräderi. — I Preussiska Rhenprovinsen herr-
skar äfven en ny, men egen och från de ofvan-
nämnda rörelserna främmande anda. Största de-
len af land:folket är der ströngt katolskt och en
del af adeln beberrskad af ultramontana åsigter.
Detsamma gäller om Westfalen. Prester och adel
bearbeta här fo!ket; men ultr.: montanismen slu-
ter sig dervid til det liberala partiet, och här,
likasom i Frankiike, Iyder föltropet att blott ge
nom trons kraft och kyrkans helighet kan folkets
friket frelsas undan furstevåld. Detta fältrop är
detsamma, som den nya Jesuitismen förer på sin
fana. Så länge furstarne voro enväldige, funno de
i Jesuiterna sina trognaste bundsförvandter; nu
åter, då absolutismen svigtar eller faller i ruiner,
sluta Jesviterna sg till Folken, hvilkas medbor-
garefrihet de hielpa att befrämja. för att sålunda
upprät hålla Folkens beroende af Kyrkan och Or-
dens egen öfvervägande intlytelse. Rbenska Adeln
har sedan länge brukat låta sina söner uppfostras
i Schwe tziska jesuitpensionerna; I minga hus träf-
far man Jesuiter såsom rådgifvare och biktfäder;
från FEelgien, Frankrike, Schweitz hafva, under
de sistförflutna åren, oaffitliga bemiödanden ägt
rum för Jesuiternas insmugglande i Preussen;
Österrike förut, och Böjern nu, bar offentligen
återupplagit dem. I spetsen för den uitramon-
tarskt snnade Rhenska Adeln står Friberre von
Loc, en man af talang och nödig fanatism, och
hvilken såsom talare vid sista Rbenska Landtdag
garne försvarade katolska kyrkan och de Iberata
framstegen i förening. Understödd af likasinnade
och af ett mäktigt inflytelserikt presterskap bar
den nya rörelsen i denna rigtning dagligen vun-
nit en synbart ökad fart, och lika synbar är
dess fiendtlighet emot både regeringen oc : pro-
testanterna. Man erinte sig nu att i Tyskland
för närvarande finnas omkring 20 millioner kato-
liker och 47 millioner protestanter: alt Preussen
häraf räknar 9 millioner protestanter och 6 mil-
lioner katoliker; och man skall inse hvilken omät-
Jig svårighet det är att försona så många stridiga
sambhällselementer. Redan under Friedrich: Wil-
belm JII:s sista regeringsår röjde sig alt denna
jäsinng ej kunde stillas genom det vanliga byrå-