Article Image
lande efter folkklasserne; Gymnasier: Elementarskolor:
Deras brister; Vetenskapernas tillstånd; Universiteternas
Tinga understöd: Lagfarenheten; Densammas ånyo uppblom-
strande: Landets förvaltning: Län, fögderier, härader; Lands-
höfdingar: Fogdar, länsmän, fjerdingsmän; Skrifvar-stalen:
Kraften af det sig sjelf styrande foket; Justitie-inrättnin-
gar; Häradsrätt: Nämnd; Häradshöfding: Lagmansrätt; Hof-
rätt: Konungens högste domsto:; Ny lagbok: tisens för-
bättrande. — FJERDE KAPITLET (sid. 165—2410): En
svensks omdöme öfver Sverige; Landets allmänna förhopp-
ning på konung Oscar: Konungens deltagande för vetenska-
perna; Historikern Geijer; Hans inflytande på svenska
litteraturen; Litterär strid och utveckling: Vetenskapsaka-
demi; Fransmännens indytande; Daiin; Gustaf NE:s tid:
Smakeas förderf; Carl Bellman; Den nyare romantikens
strid emot ädre tiden; Skaldeförening i Upsala; Askelöf,
Atterbom, Geijer: Fosforisterne såsom po:itiskt parti; Geijers
svenska fo-kels häfder; Georg Wablenberg; Botanisk träd-
gård: Resa till Stockholm; Tidigt anläggande af vinterklä-
der; Mälaren; De stora sjöarne i med!ersta Sverige; Vatten-
vägar: Kanalanläggningar; Götha kanal; Georg Adlersparre
och Balthasar Platen; Strid och hinder emot kanalbyggnad;
Wencrn och Wettern: Trolihätte kanal och Trollhätte fall
Indelta armeens arbete; Randelsröre!se på kanalerna; M
larens betydenhet: Tidigaste statsifs Sigtuna ruiner; Märk-
värdig stenb .ggnad: Skokloster: Drottningholm; Lofös.Sven-
ska konungarnes byggnadslust; Mängden af lust slott; Stock-
holmsboernes lustförder; Brist på folklif; Musik och sång:
Anblicken af Stockholm; Angfartygsfärden på Mi
Värdshus; Deras inråtloing:; Spisqvarter; Stora och lilla
Sällskapet: Bränvinsbord; Uppasserskor; Qvinliga könets
arbeten; Roidarmadamer; Skillnaden emellan benämningen
fru och mazam; Flicka, mamseil, jungfru, fröken; Språk-
bruk; Stockholms sköna läge; igt från Mosebacke; Bygg-
nadsart, lefnadssätt och seder; Brist på allmänna vagna
Stadens gat!äggning och upplysning; Fasthållan!e vid I
da bruk: Brist på kommunal-!agar. — FEMTE KAPITLET )
(sid. 214—2564): Stockholm, Sveriges centralpunkt; Stadens
historia; Dess öde i äldre tider; Birger Jarl; Gustaf Wasa
Stadens förstoring: Smakens förfining; Drottning Christin
Gustaf 11; Hans regering; Hans byggnadstust; Statyer
Carl XIII: Hans staty; Slottet; Norrbro; Antikt byggn
sätt; Tyska församlingen; Riddarholms-kyrkan; Gustav
anska och Carolinska kapellen; Trofer; Torstensson; Stor-
kyrkan; Presternas mäss-skrud; Börsen; Svenska akademi-
en; Konstsamlingar; Nordiska museum; Tafveisamiing; Skulp-
tur; Sergel; Byström: Djurgården; Bellmans byst: Landt-
och lusthus; Institut för blinda; Rosendal; Haga; Bibliotek;
Djefvulsboken; Vaktm e; Brefbärare-inrättni Theater:
Kapten Lindeberg; Kangliga theatern; Jenny Lind; Adelns
minskade förmögenhet; Gästfrihet i landet; Br p och
barndop; Brudskådning; Julhögtid; Midsommarsfest; Altdor-
domsbru Stockholms sällskapslif; Qvinliga könet; Upp-
fostran ktlenskapernas aftagande; Mamsell-hushållning
Dess befordran genom lagarna; Bränvinsbordets afskaffan-
de; Lyx; Guld- och silfverkäri: Sällskaps-klasser; Fattiga
gförsörjning; Förbryteiser; Folis-inrättning; Fängel-
kerhet på gatorna. a
ARE DELENS INNEHALIL: SJETTE KAPITLET
(sid. 3—46): 4809 ärs regeringsform; Revolutionens or-
saker: Gustaf den fjerde; Atskilliga grundlagsförändrinsar
i Sverige; Gustaf Adolfs försäkrings-akt; Adeins strid med
konungaväldet; Svenskarnes traktan efter en konstitutionel
regeringsform; Brister i 4809 års grundiag; Dess hufvud-
stadganden: Otillfredsställande bestämmelser; Riks tåndens
sammansättning; Stora och onyttiga kostnader; Pressen
och dess inverkan på statslifvet; Tryckfriheten från år 18095;
Dess inskränkning; Opposition; Tilningar och jurna!er; Af-!
tonbiadet: Crusensto!pes process och dom; Jury i tryckfr
hetsmål; Oroligheter i Stockholm 4838; Absolutismens be-!
mödanden: Tidningarnes biliiga pris; Tryckfrihets-lagen
och dess egendomiiga stadganden; 4840 års riksiag; Ko-
nungens förhållande: Statsrådets förändring, utan några
följder; Oppositionens fordran; Grefve Anckarsvärds för-
klaring; Den nya vallagen och dess följder; Öfvergång till
ren demokrati; Fruktan och metstånd; Nationens otvifvel-
aktiga seger i framtiden; Patrioternas grundado klagan;
Mångskrifveriet och tjenstemannaväsendet; Mängden af
tjenstemän och deras aflöning; Budget; Civillista; Beskatt-
i Blick på Norrige. — SJUNDE KAPITLET (sid. 47—
Svenska litteraturen; Brist på dramatisk poesi; No-
cch Romaner; Bokhandel; Dess fördelar; Godt pris:
på böcker; Den sköna litteraturens understöd af nationen;
Jemförelse med Tyskland; Poeter; Fredrika Bremer; Det!
unga Sverige; Almqvist och hans process; Mängd af lyriker;
Gripsholm: Färd på Mälaren; Stottets historiska betydelse
Märkvö ngar; Erik den fjortonde; Katharina Mi
dotter: Eriks fängelse; Gustaf den fjerdes thronafsättning;
Carl Johan; Konungens karakteristik: Hans representations-
konst och system; Fruktan för Wasafamiljen; Strängt be-
straffande af hvarje yttrande till fördel för detiandsförvi-
sta konunzgahuset; Konnngens motiilja för alla erinringar
om hans förra tefnad; Katholicism; HofkapeHet; And
stlåndets afund; Bestraffning af en till katholska läran ö
ängen; Reiligi forföljelser; Missicniren Scott; Mot-!
i afseende på judarnes emancipation; Densammas
förhindrande. — ÅTTONDE KAPITLET (sid. 85—4148::
Handelsförhå!landen; Stockholms betydenhet i detta afse-
aturliga kinder; Handelsfiottans tillväxt och mera
ördeiaktigt förhållande emellan ut- och införsel; Handeln
med Lybeck, England och Preussen; Sveriges financer; Bank;
Sedeimynt; de metalliska fondernas tillväxt; Sista balan-
cen; Industri; Skråtvång; Fabriker; Uppmuntringar; Lanidt-
eller sockne-handtverkare; Privitegier; Handtverkare och
deras arbetare: Produktionens värde; Stockholms ham
Liflig röre!se på Mälaren; Drottning Christinas hus: Norr-
malm; Offentliga inrätlningar; Akademier; Böjelse för ve-
tenskaper; Fromma stiftelser; Flottan; Dess stationer; Carls-
krona; Örlogs- och Skärgårdsflottan; Strid på riksdagarna
angående Öriogsflottans bibehållande; Svenskarne såsom
sjö ; Orsaken till deras nederlag; Indelta båtsmän och
tjöbeväringsmanskap; F.ottans personal; Flottans styrka;
Sjömaktens jemförande med anira nationers; Ryssland,
Frankrike, England, Amerika och Tyskland. — NIONDE
KAPITLET (sid. 449—141): Krigsmakten; Värfvade trup-
per; Indeita trupper och deras inrättning; Underbåliskost-
naden, jemförd med nyttan; Åkerbrukets betungante; Of-
ficerarnes mängd och aflöning; Den fattiga adelns företrä-
Aesrältigheter; B ien och torp; Inkomsternas olikhet;
Underhållskostnadens olika fördelning: Gilta so:dater; Of-
ficersbefattningarnes jbarhet; Köpesummornas amorte-
ring; Ackorder; fästningsarbeten; Centralfästningen Carls-
borgs befästande; Svårighet att på kort tid sammandraga
armeen; Indelta soldatens ärlighet; Mängden af förbrytel-
sor; Förteckning derpå och deras tilltagande; Moralitetens
sjunkande; Förbryte!sernas förbållande i städerna och på
landet; Afrättningar: Fängelseanstalter; Deras förbältrande;
Kostnader; Konung Oscar, obenägen för dödsstraff och an-
hängare af Pensylvaniska systemet; Detta systems följder;
Dess användbarhet iSverige; Bländadt system; Korrektions-
hus; Fattigdomens tillväxt; Dödlighet. — TIONDE KAPIT-
LET (sid. 142—163): Afresa från Stockholm; Ångbåtsfär-
dens lidiga upphörande; Kommunikationens svårighet un-
der vintertiden; Ångfartygsfärden till Lybeck och Stralsund;
Högt pris på de preussiska och svenska post-ängfartygen;.
Olägenheter för kommunikationen; Preussiska regeringens
bemödande för en förbältrad ångskeppsfart på Östersjön;
Sveriges obenägenhet derför; Ringa handel! på Pomerska
kusten: Lybeck och dess handelsförbindelser; Smuggleri i
följd af felaktiga tullinrätlningar; Stockholm etan pennin-
gelransaktioner; Utan förbinde!se med Norrige; Svårighet
och förlust för den resande vid penningevexling; Passinrätt-
ning; Missbrok; S den genom skärgården; Waxholm;
Kustresan; Gotland; Wisby ruiner; Försteningar; Öland;
Jungfroklippan; Kalmar, Slottet; Tukthusanstalt; Fångarnes
arbeten; Svenska kustens höjanle; Observationsmärken i
klipporna; Orsakerna till jordytans höjning och sänkning:
Carlskrona; Ystad; Blick på Sveriges framtid: Slut.
a PAP AA PACECR äch i da flacta Ralklad Cen Anl ho fen
Thumbnail