STOCK IOLI.
De på förmiddagen ankomma utländska pc
sterna medförde tidningar från Paris och Londo
af d. 23, och från Flamburg af d. 27 Maj.
: FRANKRIKE.
Hr Clauzel, biskop af Chartres, har i ett öppe
bref tillkännagifvit, att om man fördrifver jesu
terne ur sina stiftelser, så skall han upptaga der
i sitt biskopspalats. Detta har väckt en ofantli
förbittring. . Om biskoparne på sådant sätt vilj
uppsätta sig emot lagstiftande maktens beslut, s
visa de att jesuiternes sak är deras egen, och e
sådant erkännande vore i vår tid detsamma, so1
en krigsförklaring emot bela folket.
Prinsen af Joinville lärer ämna uthålla i si
motstånd till närvarande marin-system och utgify
ett nytt arbete om krigs-ångfartygens lämplig
het, m. m. i
Den evolutions-eskader, som kommer att ut
löpa, har intagit 4!, månaders proviant. Contre
amiral Parseval Deschene kommencerar der
samma.
Underrättelserna från Marocko äro af den be
skaffenhet, att möjligen ett nytt krig med denr
makt torde förestå. Sultanen har icke ratificer
den afslutade giänse- och bandelstraktaten; uta
under föregifvande, att de högre embet-män, sor
undertecknat densamma, gått utom sin bebörig
het, arresterat desse och vägrat att stadfästa för
draget. Franska tidningspressen vill i sjelfva de
europeiska form, hvaruti Sultanens vägran är a
fattad, se Englands finger, som hållit pennan, oc
utlägger detta på ett sätt, som skulle bevisa a
hela saken är en trolöshet af det så kallade per
tente-cordia!e,, hvaröfver Guizotska politiken s
mycket skrutit. Det sanna torde vara, att inr
ställningar gjort detta steg af Abder- haman nödig
Hertigen af Broglie och Hr Huskisson hafy
nu afslutat s elfva grunderna för nya visitations
fördraget, och börjat paragraferingen. Man vär
tar således ett snart afgörande af denna angel:
genhet.
Deputerade-kammaren hade antagit hela lag
förslaget angående nya jernvägen till Belgien
med stor pluralitet; således kommer ett bolag at
öfvertaga anläggningen.
Erkebiskopen i Lyon, Hr Bonald, har anbe
fallt bön från predikstolarne, för att bedja Gu
om att låta denna onda tid slutan.
En deputation af handtverks- och arbets-klas
serna hade den 46 Maj aflagt sin tacksägels
hos Hr de Lamartine för hans kraftiga motstån
till regeringens system och framför allt mot beväp
nandet af Pariser-befästningarna. Hr de Lamar
tines svar är af stort intresse. Han sade iblan
annat: I hafven rätt, mine herrar; då sådan
förklaringar äga rum; då massor af medborgar
ställa sig i direkt beröring med politiska perso
ner, som äro så lycklige att uttrycka deras tän
kesätt, bör allting ske öppet. Häruli ligger jus
skilnaden emellan faktionsandan och det patrioti
ska sträfvandet. Högt tänka och fritt handla —
se der rättskaffens mäns sammansvärjningarl, —
Vi skole i morgon meddela detta tal.
SPANIEN.
Cortes skulle upplösas den 24 Maj och hofve