STOCK IOLI. De på förmiddagen ankomma utländska pc sterna medförde tidningar från Paris och Londo af d. 23, och från Flamburg af d. 27 Maj. : FRANKRIKE. Hr Clauzel, biskop af Chartres, har i ett öppe bref tillkännagifvit, att om man fördrifver jesu terne ur sina stiftelser, så skall han upptaga der i sitt biskopspalats. Detta har väckt en ofantli förbittring. . Om biskoparne på sådant sätt vilj uppsätta sig emot lagstiftande maktens beslut, s visa de att jesuiternes sak är deras egen, och e sådant erkännande vore i vår tid detsamma, so1 en krigsförklaring emot bela folket. Prinsen af Joinville lärer ämna uthålla i si motstånd till närvarande marin-system och utgify ett nytt arbete om krigs-ångfartygens lämplig het, m. m. i Den evolutions-eskader, som kommer att ut löpa, har intagit 4!, månaders proviant. Contre amiral Parseval Deschene kommencerar der samma. Underrättelserna från Marocko äro af den be skaffenhet, att möjligen ett nytt krig med denr makt torde förestå. Sultanen har icke ratificer den afslutade giänseoch bandelstraktaten; uta under föregifvande, att de högre embet-män, sor undertecknat densamma, gått utom sin bebörig het, arresterat desse och vägrat att stadfästa för draget. Franska tidningspressen vill i sjelfva de europeiska form, hvaruti Sultanens vägran är a fattad, se Englands finger, som hållit pennan, oc utlägger detta på ett sätt, som skulle bevisa a hela saken är en trolöshet af det så kallade per tente-cordia!e,, hvaröfver Guizotska politiken s mycket skrutit. Det sanna torde vara, att inr ställningar gjort detta steg af Abderhaman nödig Hertigen af Broglie och Hr Huskisson hafy nu afslutat s elfva grunderna för nya visitations fördraget, och börjat paragraferingen. Man vär tar således ett snart afgörande af denna angel: genhet. Deputerade-kammaren hade antagit hela lag förslaget angående nya jernvägen till Belgien med stor pluralitet; således kommer ett bolag at öfvertaga anläggningen. Erkebiskopen i Lyon, Hr Bonald, har anbe fallt bön från predikstolarne, för att bedja Gu om att låta denna onda tid slutan. En deputation af handtverksoch arbets-klas serna hade den 46 Maj aflagt sin tacksägels hos Hr de Lamartine för hans kraftiga motstån till regeringens system och framför allt mot beväp nandet af Pariser-befästningarna. Hr de Lamar tines svar är af stort intresse. Han sade iblan annat: I hafven rätt, mine herrar; då sådan förklaringar äga rum; då massor af medborgar ställa sig i direkt beröring med politiska perso ner, som äro så lycklige att uttrycka deras tän kesätt, bör allting ske öppet. Häruli ligger jus skilnaden emellan faktionsandan och det patrioti ska sträfvandet. Högt tänka och fritt handla — se der rättskaffens mäns sammansvärjningarl, — Vi skole i morgon meddela detta tal. SPANIEN. Cortes skulle upplösas den 24 Maj och hofve