efterlängtadt som kärkommet? Hvad åter angår hän-
syftningen på de utmattade hästarne, det ,svåra
väglaget m.m., så skulle vi tro, att rikets Konung,
i likhet med hvar och en rikets medborgare, opå-
taldt bar rättighet att välja hvad väg för sina resor,
han behagar; och att det vore en lycka för de skjut-
sande, om två tredjedelar af de resande iakttoge
skjutsordningens föreskrifter såsom han. Att hästar
och vägar vid ifrågavarande tillfälle varit i mindre
brukbart skick, är till en början ej sant; men om
äfven förhållandet så varit, är väl detta något, som
den resande har att göra med? Snarare är att för-
moda, av ett Kungligt besök, då och då, har ett
helsosaimt inflytande på länsstyrelsens nit och ord-
ningssinne; för hvilket återigen landsvägen är att
betrakta sisom ett stort experimentalfält.
Hvad återigen Kungsskjutsaren har att anföra
om Hr statsrådet Wern, så kunde derom vara myc-
ket att säga; men det torde för denna gång vara nog
med et upprepande af dessa Mirabeaus ord till lag-
stiftande församlingen: att af alla intriger, förtjenar
ingen mera värt förakt, än den, som uppspirar och
hafver sin näring inom småkotteriernas mörka vrån.
Wermlänning.
at
— Red. har blifvit anmodad omnämna en li-
ten olycka, som Måndagen den 42 dennes tilldrog
sig med ett manuskript, bestående af en samling
fransyska poesier. Deras författare, Hr ryttmästaren
Gustaf Backman, som är född i Frankrike och här
ger undervisning i fransyska språket, samt såsom di-
ettant äfven stundom idkat skaldeyrket, hade gjort
ett urval af sina arbeten i bunden form, och ämnade
just hemifrån begifva sig till ett boktryckeri, för att
låta lägga dem under pressen, då han hade det miss-
ödet att tappa dem under gäendet från Norrlands-
gatan till staden. Manuskriptet var inlagdt i eti
grått kuvert och omlindadt med segelgarn. Ibland
dessa papper befann sig äfven ett bref, hvarmed H.
M. Transmänrnens Konung hade genom sin hand-
sekreterare, baron Camille Fain, hedrat förfaltaren
i anledning af ett till bemälde Itans Maj:t dedice-
radt och härifrån öfverskickadt poem, öfver äterfö-
randet till Paris af Napoleons aska. Vi äro öfver-
tygade att den, som upphittat dessa papper, skail
göra sig elt nöje af att återiemna dem i kuvert till
författaren, på Aftonbladskontoret, och allmänheten
derigenom äfven kunna hoppas att framdeles komma
i besittning af dessa inspirationer, hvilka Hr Back-
man egentligen ämnat tillegna sina talrika cltver,
en önskan, som säkert delas af alla dem, hvilka kän-
na den e!egans och smak, hvarmed Hr Backman ut-
trycker sig på Fransyska språket, ej mindre än på
det Svenska.
—FCFC—rOH——-R
(Insändt.)
ETT ORD OM SMALL-PLOGEN.
En äldre landthushällare, hvilken lika litet fast-
häller sig vid det gamla, för det gamlas skull, som
Han af barnslig lättsinnighet omfattar allt nytt, på
det gamlas bekostnad, ber att få offentliggöra några
af sina åsigter öfver den så kallade small-plogen,
hvilken nu, såsom en annan modevara, är på god
väg att uttränga vår gamla bepröfvade svenska plog.
Om den närvarande beundran för detta åkerred-
skap mera är en följd af svenskarnes förkärlek för
allt fremmande, eler en följd af att utropa en idt,
som n saknar hufvud eller insigter att sjell ge-
nomtränga, det torde framtiden utvisa. Med till-
fredsstöjlelse har jag erfarit: att skördarna, som upp-
växt ur small-plogens fåror, på intet vis öfverträffat
skördarna i dem efter den svenska plogen, n.b. då
denna varit rätt förd.
Om det ej kan bestridas, att detta plogslag uti
England är det fördelaktigaste, må vära landthushåll-
ningsreformatörer ihågkomma: alt nämnde redskap
der står i helt annat förhållande till både jord och
dragkrafter, än hos oss.
FR Small-plogen är nära nog dubbelt så dyr, som den
svenska, äfvensom betydligt tyngre samt fordrar långt
mera vocgrannhet uti behandlingen. Häraf följer:
4) Au åkerbrukaren, om han vill begagna den-
na plog, måste öka kapitalsumman för sin åkerred-
skap, samt skaffa sig flera dragare, eller ock en dyr-
barare race deraf, än den som i landet är ursprung-
lig; 2) att åkerbrukaren kommer i långt större bero-
ende af sina plöjares skicklighet och goda vilja än
eljest, eme edan small-plogen, aldrig så litet origtigt
ställd eler ovårdsamt handtered, kan förstöra jorden
för läncere tid. Lägg härtill, att smeall-plogen aldrig,
gom den svenska, kan blifva en produkt af jordega-
rens cgen verksamhet, utan måste ställa åkerbruka-
ende ställning till gjutfabrikerna, och det
:redskapet bar utträngt en näringsgren, som
läpge och för mängen varit en särdeles vinstgifvande
inkomstkälla.
Man föreger, ej utan orsak, att small-plogens kon-
struktion ger plöjaren ett tillfälle att efter omstän-
digheterna rätta plöjseln. Detta gäller dock mera
med afseende på djup plöjning — hvilken återigen
är att anse som att afskära växtligheten på två-
tredjedelar af vår svenska jord. Jag talar af 30 års
praktisk erfarenhet; men måhända blir jag veder-
lagd af någon, som behandlat jorden theoretiskt i
— ett år!
Jag förutspår slutligen, att när det nyhetsbegär,
som nu rasar inom vår landthushållning, afsvalnat,
SVenskarne vid bättre eftersinnande skola återvändal:
till den nu af några nyhetskrämare förkastade sven-
ska plogen, som med sina förbättrade konstruktioner
sannerligen ej förtjenar att så förkastas. Och likalt
äkert s som jag förutspår detta, lika varmt hoppas jag
utt vår rediiga, arbetsamma allmoge ej måtte låta
;
j
q
f
(
t
:
:
örleda sig att medfölja dessa så kallade tidens for-jS
a AE Aa re sla, aan