efterlängtadt som kärkommet? Hvad åter angår hänsyftningen på de utmattade hästarne, det ,svåra väglaget m.m., så skulle vi tro, att rikets Konung, i likhet med hvar och en rikets medborgare, opåtaldt bar rättighet att välja hvad väg för sina resor, han behagar; och att det vore en lycka för de skjutsande, om två tredjedelar af de resande iakttoge skjutsordningens föreskrifter såsom han. Att hästar och vägar vid ifrågavarande tillfälle varit i mindre brukbart skick, är till en början ej sant; men om äfven förhållandet så varit, är väl detta något, som den resande har att göra med? Snarare är att förmoda, av ett Kungligt besök, då och då, har ett helsosaimt inflytande på länsstyrelsens nit och ordningssinne; för hvilket återigen landsvägen är att betrakta sisom ett stort experimentalfält. Hvad återigen Kungsskjutsaren har att anföra om Hr statsrådet Wern, så kunde derom vara mycket att säga; men det torde för denna gång vara nog med et upprepande af dessa Mirabeaus ord till lagstiftande församlingen: att af alla intriger, förtjenar ingen mera värt förakt, än den, som uppspirar och hafver sin näring inom småkotteriernas mörka vrån. Wermlänning. at — Red. har blifvit anmodad omnämna en liten olycka, som Måndagen den 42 dennes tilldrog sig med ett manuskript, bestående af en samling fransyska poesier. Deras författare, Hr ryttmästaren Gustaf Backman, som är född i Frankrike och här ger undervisning i fransyska språket, samt såsom diettant äfven stundom idkat skaldeyrket, hade gjort ett urval af sina arbeten i bunden form, och ämnade just hemifrån begifva sig till ett boktryckeri, för att låta lägga dem under pressen, då han hade det missödet att tappa dem under gäendet från Norrlandsgatan till staden. Manuskriptet var inlagdt i eti grått kuvert och omlindadt med segelgarn. Ibland dessa papper befann sig äfven ett bref, hvarmed H. M. Transmänrnens Konung hade genom sin handsekreterare, baron Camille Fain, hedrat förfaltaren i anledning af ett till bemälde Itans Maj:t dediceradt och härifrån öfverskickadt poem, öfver äterförandet till Paris af Napoleons aska. Vi äro öfvertygade att den, som upphittat dessa papper, skail göra sig elt nöje af att återiemna dem i kuvert till författaren, på Aftonbladskontoret, och allmänheten derigenom äfven kunna hoppas att framdeles komma i besittning af dessa inspirationer, hvilka Hr Backman egentligen ämnat tillegna sina talrika cltver, en önskan, som säkert delas af alla dem, hvilka känna den e!egans och smak, hvarmed Hr Backman uttrycker sig på Fransyska språket, ej mindre än på det Svenska. —FCFC—rOH——-R (Insändt.) ETT ORD OM SMALL-PLOGEN. En äldre landthushällare, hvilken lika litet fasthäller sig vid det gamla, för det gamlas skull, som Han af barnslig lättsinnighet omfattar allt nytt, på det gamlas bekostnad, ber att få offentliggöra några af sina åsigter öfver den så kallade small-plogen, hvilken nu, såsom en annan modevara, är på god väg att uttränga vår gamla bepröfvade svenska plog. Om den närvarande beundran för detta åkerredskap mera är en följd af svenskarnes förkärlek för allt fremmande, eler en följd af att utropa en idt, som n saknar hufvud eller insigter att sjell genomtränga, det torde framtiden utvisa. Med tillfredsstöjlelse har jag erfarit: att skördarna, som uppväxt ur small-plogens fåror, på intet vis öfverträffat skördarna i dem efter den svenska plogen, n.b. då denna varit rätt förd. Om det ej kan bestridas, att detta plogslag uti England är det fördelaktigaste, må vära landthushållningsreformatörer ihågkomma: alt nämnde redskap der står i helt annat förhållande till både jord och dragkrafter, än hos oss. FR Small-plogen är nära nog dubbelt så dyr, som den svenska, äfvensom betydligt tyngre samt fordrar långt mera vocgrannhet uti behandlingen. Häraf följer: 4) Au åkerbrukaren, om han vill begagna denna plog, måste öka kapitalsumman för sin åkerredskap, samt skaffa sig flera dragare, eller ock en dyrbarare race deraf, än den som i landet är ursprunglig; 2) att åkerbrukaren kommer i långt större beroende af sina plöjares skicklighet och goda vilja än eljest, eme edan small-plogen, aldrig så litet origtigt ställd eler ovårdsamt handtered, kan förstöra jorden för läncere tid. Lägg härtill, att smeall-plogen aldrig, gom den svenska, kan blifva en produkt af jordegarens cgen verksamhet, utan måste ställa åkerbrukaende ställning till gjutfabrikerna, och det :redskapet bar utträngt en näringsgren, som läpge och för mängen varit en särdeles vinstgifvande inkomstkälla. Man föreger, ej utan orsak, att small-plogens konstruktion ger plöjaren ett tillfälle att efter omständigheterna rätta plöjseln. Detta gäller dock mera med afseende på djup plöjning — hvilken återigen är att anse som att afskära växtligheten på tvåtredjedelar af vår svenska jord. Jag talar af 30 års praktisk erfarenhet; men måhända blir jag vederlagd af någon, som behandlat jorden theoretiskt i — ett år! Jag förutspår slutligen, att när det nyhetsbegär, som nu rasar inom vår landthushållning, afsvalnat, SVenskarne vid bättre eftersinnande skola återvändal: till den nu af några nyhetskrämare förkastade svenska plogen, som med sina förbättrade konstruktioner sannerligen ej förtjenar att så förkastas. Och likalt äkert s som jag förutspår detta, lika varmt hoppas jag utt vår rediiga, arbetsamma allmoge ej måtte låta ; j q f ( t : : örleda sig att medfölja dessa så kallade tidens for-jS a AE Aa re sla, aan