Af äkta bolländsk race har fru Wallis på Dy beck i Skåne 450 kor, från hvilka många kalfvaj äro kringspridda i Skåne och Westergöthland. Förgätas bör icke att Hr öfverste Hagelstan på Lisma har att framvisa från Jutland härstam mande kor af det slag, som den store Thaer mycket berömmer. Brukspatron Celsing har in. fört Vogtland-racen. Under denna sommar har man att hitförvänta icke mindre än tre skeppslaster boskapsdjur från Jutland, Holstein och Halland. De publika Holländerierne förlama nilet hos privatmannen derigenom, att de förminska försäljningssumman som borde vinnas; och de komma att verka ofördelaktigt, om de för anslaget inköpte djur skulle förfela ändamålet, då det framdeles torde blifva svårt, om icke omöjligt, alt erhålla medel till dylika företag, äfven om planen till dem vore anlagd med den största praktiska skarpsinnighet och den mognaste öfverläggning. Hela förslaget, som afdelningen uppgjort til införskrifning af engelska boskapsracer, är att anse som ett försök, väntande att af erfarenheten stadfästas eller förkastas. Jag anser att den til en början ej bör förelagas i så stor skala, som föreslås, ty säkert och bestämdt är och förblifver det, att, svårigheten oberäknadt alt på ort och ställe i hast erhålla det ädlaste bland en större massa på en gång införskrifne djur, blifver mortaliteten alltid betydlig det första året; skötseln må vara den omsorgsfullaste. Fäderneslandets åkerbruk i allmänhet står sannerligen ännu icke på den punkt i afseende på fodertillgångarne, att en sådan vidt omfattande boskapsförändring skulle kunna företagas på en gång utan stor våda för hela företaget. Skola boskapsdjur införskrifvas, så måste framför allt tillses, att de vid inköpet äro fullkomligen friska. Särdeles bör uppmärksamheten fästas på klöfsjuka, skabb, lungsjuka och språngsjuka (nymphomania). De tvänne första, jemte koppor, skubbsijuka och kringsjuka kommer i ymnighet med de från Tyskland införskrifne elektoralfåren. Fårkoppor hade på mannaminne icke visat sig i Skåne; men efter denna tid bade de åstadkommit förfärliga ödeläggelser derstädes. Af högsta vigt är det att djur från slättlandet icke placeras i skogstrakter; ty det lärer då icke uteblifva, att iu sommarsjuka och rödsot taga sina rikliga offer. Inga kor, endast qvigoriböra införskrifvas. Vanligen säljer ingen en god ko, men väl dess afföda. Qvigorna äro lättare att transportera, kunna passera genom luckan i skeppet, behöfva icke mjölkas under vägen, vänjas lättare vid vårt klimat, våra ladugårdar, foder och öfriga förbållanden. Åldren kännes lätteligen på hornen utan att behöfva anlita tänderna, emedan den så kallade kalftoppen ännu är qvar på det tvååriga djuret. Bäst torde det vara, att låta uppköpet verksällas på köpmansväg sålunda, att djuren blifva med största noggrannhet undersökte vid mottagandet på svensk botten, och om de icke finnas antagliga, till säljaren återlemnas. Svårligen finnes väl någon person af den förmätenhet, alt han anser sig vuxen ensam ålaga sig upphandlingen, och om någensin en kommitte är af nöden, så torde det vara just här. I den bör man icke förbigå unga personer, af hvilka en åtminstone måste vara studerad och öfvad veterinärmedikus. För stamholländerierna anser jag en egen stlyrelse alldeles öfverflödig. De böra ställas under länets landtbushållningssällskap och konungens befallningshafvande. Tjenligaste platser för dessa anstalter äro otvifvelaktigt landtbruksinstituterna, men i synnerhet de kongl. stuterierna. Den som först anlade dessa sednare förstod äfven nyttan deraf att med desamma förena holländerier. Derföre hade Strömsholm sitt Kongsör, Flyinge sitt Dahlby och Ottenby sitt Borgholm; men sednare tiders på siffran räknande djupsinniga statsmän hafva lagt snikna händer på dessa storartade institutioner. Dock, man må ställa de nykomna djuren hur man vill och vårda dem efter bästa förstånd; så torde det likväl ej slå väl ut, så framt man icke tillika förser dem med vårdare från deras hemland, på samma sätt som redan skett med de ädla fåren. Små holländerier skötas alltid med mera omsorg, än stora. Inträffar olycka, så drabbar den ej så tungt. Stundom ligger det utom mensklig förmåga att förekomma sådan som kan alldeles förstöra hela verket. Förmånerna, proponerade för dem som vårda kronans stamholländerier, synas vara nog tilltagna, men de kunna äfven blifva betungande och förutsätta alltid större fodertillgång, än man måhända föreställt sig, om de många kalfvar, som