inga bestämda uppgiiter ölver Stedingska familjens
första ursprung; man vet att denna slägt räknas
bland de äldsta i Fyskland, och uti medeltiden var
bosatt i grannskapet af Bremen ), hvarifrån en tra-
gisk händelse tvang dess hufvudmen att aflägsna sig.
En dag nemligen, då hans maka skulle begå natt-
verden, hände sig, att presten, som förrättade Guds-
tjensten, och sonr tyckte att adelsfruns gåfva varit
nog ringa, vågede, att i stället för hostian, räcka
henne den penning hon nyss offrat. Bleknande ef
harm, klagade hon hos sin i kyrkan närvarande man,
öfver den skymf henne vederfarits, och den vredgade
riddaren, dragande sitt svärd, genomborrade genast
vid altarets fot den djerfve munken.
Efter detta brott nödgades riddaren fly, och begaf
sig till godset Pinnau, i f. d. svenska Pommern.
hvilket gods alltifrån 49:te till 48:de seklet förblifvit
Stedingska familjens tillhörighet. Det var här som
Curt von Stedingk föddes den 26 Oktober 4746.
Morfadern, den namnkunnige preussiske fältmarskal-.
ken grefve Schwerin (som stupade invecklad i sin
fana vid slaget vid Prag), bar den unge Stedingk
till dopet, och yttrade med rörelse vid den högtid- :
liga akten: jifve Gud, mitt barn, att du en gång
oblifeer hvad jag är, och att fällmarskalksstafven!
nä ven blifver din belöning!
Vid 40 ärs ålder började Stedingk sin militära!
bana, som blef full af sällsamma skiften, ridderlig,
och lysande fläckfri och ädel, som en af Plutarks
vackra biografier.
Vid 42 år, bar dess späda hand redan sitt rege-:
mentes fana på Stralsunds då belägrade vallar. Ett
år sednare utnämndes han till löjtnant vid konun-
gens regemente i Sverige och reste till Stockholm;
omfattades der med ungdomlig tillgifvenhet af Gustaf
HI, (då Eronprins); försakande hufvudstadens för-
ströelser, begaf Stedingk sig till Upsala universitet,
åt hvilket de stora namnen Linne, Celsius och Berg-:
man förvärfvat europeisk ryktbarhet, der han till
sitt 20:de år idkade grundliga och klassiska studier.
Som den svenska krigsbanan vid denna tidpunkti
icke erbjöd några lysande utsigter, ingick Stedingk
år 1766 i fransk tjenst som underlöjtnant vid rege-:;.
mentet Royal Sutdois, der han 4 är sednare redan!
uppnått kaptensgraden. Gynnad af Gustaf III, bibe-
höll han tillika sin grad i svenska armöen, så attl.
han år 4780 (blott 34 år gammal) på samma gång
var öfverste för ett fransyskt infanteriregemente, och ,
chef för ett finskt kavalleriregemente. f
Han delade nu sin tid emellan det lysande sällskapslif- 4
I
1
vet i Paris, der han var bosatt, sitt regemete som låg i
Valenciennes, och bhofvet i Versailles, der han på
det mest förekommande sätt bemöttes. Grefve Ste-
dingks memoirer utgöras af 3:ne delar, den första
afbandlar den tidrymd af hans lefnad, då han var ijj
Frankrike, i Amerika och då han förde befälet i,
norra Finland i kriget mot Ryssland. Den utgöres ;
af officiella handlingar och bestyrkta bref, hvaraf de jj
flesta äro ställde till Gustaf III. Dessa bref äro alle- 4
sammans skrifne på fransyska, uti denna lätta styl, t
som utmärkte det förflutna seklets högre säliskaps-,
kretsar, flere af dem äga en högst betydande histo-l
risk vigt — andra åter äro intagande genom sinl,
qvicka glädtighet och den älskliga karakters öppenhet.
de afmåla. Somliga kunna slutligen anses som cttj
läsvärdt supplement till alla de anteckningar vi redan,
äga om sederna och samhället vid sjuttonhundrade- j
talets slut, detta samhälle ännu så lättsinnigt och!)
ystert vid stormens annalkande hot, så skämtande :
och lekfullt, äfven vid sjelfva brädden af sitt fall. I
Sc här ett bref till Gustaf III, daterad från lägret c
vid Baycux 4778, och som lemnar intressanta upp-l,
Iysningar om dåvarande tidans och armöens vanor:
Jag är harmsen att se med hvilken orättvisa mar-ls
skalken Broglio bedömes af sina landsmän, och häf-:
tigheten af den emot honom anlagda kabal. I Pa-l!
ris utspridas de mest skymfliga rykten om honom,
och föga felas att han kallas narr och pratmakare. !
1
l
Man säger han är vriden, alt i lägret är brist på
allt, då likväl, sonningsenligt, allt här finnes till öf-
verflöd, utom flickor och glacer; men redan detta
vär nog alt väcka ett ursinnigt skrik ifrån herrar :
och damer af goda tonen, hvaraf lägret hvimlar, och ;
som sätta sig emot de kloka författningar som ut-lt
gifvits till lyxens, hämmande. Enligt dessa skullel
5äfverstarne blott få hålla bord för 8 personer, men i:
deras systrar och så kallade kusiner hålla dagligen i
öppen taffel hos dessa herrar för 40 personer. Lä-
gret har redan kostat 3 V, million (4) hvaraf 4 mil-js
lion åtgått endast för generalerne och generalstaben. :
Det bestås marskalken månatligen 4000 louisdorer,!:
amen hans utgift stiger till 2000. Hans bord är van- I
ligen af 400 kuvert. Kungen har varit ytterst fri-:
kostig, han lemnar soldaten för 2 sous köttet, som!
kostar honom 8 sous. Dessutom blir han tillytter-s
lighet bestulen och får betala dubbelt för fouraget1l
och bränslet mot hvad de på stället kosta. Mar-c
skalken har gjort allt hvad han kunnat att stäfjaI
dessa missbruk; men som uppköpen skedt i Paris, 1
har rättelse häri cj stått i hans makt. För öfrigtt
är armöen utmärkt vacker både till folk och hästar, s
samt försedd med allt som behöfves att börja enls
campagne. Trupperne längta ifrigt att föras motl;g
engelsmännen. -
Samma år 4778 utbryter kriget, Amerikanska fält-l1
tåget beslutas. Stedingk och hans landsman Fersent
begära att deri deltaga. Fersen placeras i grefvelr
Rochambeaus generalstab. Stedingk erhåller befälet 1
öfver 2:ne infanteriregementen. Uti ett långt brefl!f
(dateradt Granada d. 42 Juli 4779) berättar han med f
värma för Konungen i Sverige franska armåeens för-lF
sta framgång, nemligen Granadas stormning midt un-In
der engelsmännens kanoneld. Aldrig, kanske, sä-lv
ger han, inträffade en häftigare och- mera lysande
strid efter vår landstigning den 2 dennes, i en för
känonelden skyddad liten bugt, fördes trupperna på
gångstigar och öfver obanade klippstycken till det
gemensama anfallscentrum. Det var omöjligt att
komma fram ridande, och ofta nödgades vi fyrfota
hjelpa oss öfver dyen och stenrösen. Sedan viändt-
ligen den 3:dje framhunnit till angrepspunkten, lem-
nades åt soldaten en kort tid att rasta och intaga
förfriskningar, hvarefter vi kl. 3 på morgonen stor-
made. Hela berget tycktes vara blott en enda eld-
massa. Fästningen och de i hamnen liggande ör-
logsskeppen besköto oss oupphörligt: bomber och
granater haglade — likvisst tågade vi framåt utan
att vi lossade ett enda skott. Nu upprycktes pali-
saderna, och förskansningarne intogos med största
liflighet den ena efter den andra. Under trummor-
nas oafbrutna hvirflar hördes de sårade och döende
- AA -
in fn ff AK
-—
m—