och sätta en gräns för detta obehöriga och far liga inträngande uti det politiska och religiös samhället. Derefter fortsattes följande dag debalten, a den legitimistiske advokaten herr Berryer, son alltid konseqvent och med sitt hbänförande före drag, sökte att hejda Kammarens förbittring emo jesuiterna. Han sade, att man måste begära fö Frankrike, hvad redan Belgien och England äg de: religionsfrihet. 1 England, der en statsreligio1 herrskar, begär ministeren penningar till under stöd af katholska tron. Så förstod äfven talarei religionsfriheten. Han ansåg kongregationerna hör: till katholismens väsende; började med romanti ska tirader att prisa nödvändigheten af klostren tillvaro, och påstod att republikens och kejsar dörmets lagar endast gällde för de tidernas skaka de och förstörda samhällsförbållanden; vidrörd helt lätt restaurationens lagstiftning; åberopade 18530 års grundlag, såsom tillåtande alla föreninga och all slags samverkan till arbete och bön; villc beslå Dupin att sjelf hafva erkänt, det inga föregående tillstånds-resolutioner behöfdes för sådan: föreningar, och sade att Portalis gjort detsamma. Hvad de gamle parlamentens domar emo! jesui:erna angick, så erinrade han om, att dessa domare-myndigheter äfven dömt ea Calas, och lemnat gubben Almarida åt bålet för trolldom. Han yrkade för jesuiterna samma frihet, som för andra andliga ordnar. Efter debatten fattades, med en stor pluralitet, följande beslut: Kammaren öfvergår till dagordningen, i förlitande uppå att regeringen skall sörja för lagarnas verkställande i riket Hr Thiers skall hafva föreslagit dessa ordalag, som OdillonBarrot äfven tillstyrkte. Beslutet tolkas naturligtvis alltefter de politiska åsigterna, såsom en seger eller ett nederlag för Juli-revolutionen eller för jesuitismen; men imedlertid synas ministeren, majoriteten och oppositionen, med undantag af legitimisterna, varit eniga om, att gällande lagar förbjuda alla fromma kongregationer, som ej hafva serskildt tillstånd af regeringen. En god verkan af den stora pluraliteten i Kammaren torde blifva, att underhandlingarne med Påfven angående jesuiternas frivilliga aflägsnande torde få mera kraft. Efter sitt tal i Kammaren mot jesuiterna hade Dupin erhållit en hel hop anonyma bref: i ett af dessa stodo blott de ord, som handen skref vid Belsazars-festen på väggen: Mene, mene, tekel upharsinn Ifrån Algier inberättas, att kabyloch arabsammar på fiera ställen upprest sig emot fransmännen, på Abd-el-Kaders uppmaningar. Öfverste Arnaud hade slagit en sådan stam, under en anförare vid namn Mohammed Ben-A bdallab, och general Bourjolly hade i Dahara förenat sig med Arnaud. Äfven vid Tenes hade strider ägt rum;; en fransk artilleri-löjtnant hade med ett litet de-; tachement försvunnit, troligen tillfångatagen eller nedergjord af araberna. I provinsen Constantineh har man haft stora olägenheter af ofantliga gräshopp-svärmar. Ett gammalt ordspråk i Al-; gier säger: pett gräsboppår ett pestår. Den berömde målaren Vernet är i Algier. Han: har varit i Marocko för att få rita al valplatser och kustorter m. fl. ställen. Slagfältet vid Isly hade han endast fått skåda på afstånd med kikare, emedan man ej ville tillåta honom att be-! söka stället. I Lyon hade vid Ludvig-Filips-festen, ur. der fyrverkeriet få Pont de change, uppstått en sådan! trängsel, att flera menniskor dervid blifvit ned-! rampade och qväfde. Den 5 Maj hade i deputerade-kammaren de-g hatten börjat, angående anslaget till Pariser-befäst-) ningarnes bestyckande; general Leydet hade hål-l, it ett lifiigt tal mot lagförslaget, och äfven Lateyrie. Daru var den ende, som ännu antecknat1 ig att tala för det. G. Cavaignac hade aflidit. Bref från Madrid omtala, att kriget med Maocko säkert kommer att ånyo utbryta. Ingening var ännu der med visshet kändt, angående onkordatet med påfven. PORTUGAL. Portugisiska regeringen har slutligen måst gifva fter för den engelska regeringens reklamationer ngående återbetalning af emot 1342 års traktat ör högt upptagna lästpenningar för engelska faryg. I Lissabon har plan blifvit uppgjord, att nlägga en jernväg till Cintra. Den skulle kosta :00,000 ; men engelska korrespondenter föri Jara saken såsom blott ett vingleri, emedan rö-d elsen ej är så stor, att anläggningen kan betala! o ingaste ränta. Id UN AA —-— AA AA mm