ersättning för den af mig vidtagna åtgärd att til
Kongl. Maj:ts nädiga afgörande öfverlemna hvilket
dera af de vid anställd entreprenad-auktion för verk
ställande af ny residensbyggnad härstädes den 3
Augusti förlidet år gjorde anbud borde företrädesvi
antagas, har Hr Justitieombudsmannen i skrifvels
den 23 i förra månaden behagat anmoda Konungen
Befallningshafvande att öfver samma klagoskrift af
gifva det utlåtande, som kunde anses lämpligt.
Då jag fann samma klagoskrift införd i en allmär
tidning, påtagligen i afsigt att derigenom förvilla ocI
missleda omdömet hos dem, som icke känna rätt
förhållandet, hoppades jag att Hr Justitieombuds
mannen skulle lemna mig tillfälle medelst det nu be
gärda utlåtandet få vederlägga Borgströms otillstän
diga beskyllningar om missbrukad maktutöfning pi
ett sält, som skall fullkomligt ådagalägga den oädl:
bevekelsegrunden för angifvelsen och icke lemna run
för minsta skymt af ensidighet å undertecknad lands
böfdings sida.
Under en tid, då man för en misslyckad spekula
tion, ett vägradt förord till någon syssla eller annar
felslagen -egennyttig beräkning icke drager i betän
kande att med otidigheter och sanningslösa tillmäler
öfverhölja den embetsman, som vägat följa sin öf
vertygelse, kan man vänta — allt; men då murarer
Borgström bäst vet, att han på Konungens Befall-
ningshafvandes underdåniga framställning tillgodo
njutit icke blott den betydligt ökade ersättning för
nedlagd kostnad och arbete å grunden till tillimnac
residensbyggnad härstädes, utan ock de förmånlig:
äterbetalningsvilkoren af uppburet förskott till sam-
ma byggnads uppförande, så var det i sanning högst
oväntadt, att han skulle mot undertecknad landshöf.
ding vända de mest obefogade anspråk.
Konungens Befallningshafvande eger visserligen uti
Kongl. Maj:ts nådiga godkännande af vidtagna åt-
gärder i hufvudsakligen öfverklagade afseendet, de
säkraste stöd för sitt förfarande, hvilket ock torde
af de från Finansdepartementet infordrade handlingar
tillräckligen ådagaläggas; men jag är skyldig mig
sjelf och det vigtiga embete jag bekläder, att när-
mare redogöra för motiverna till mitt eget hand-
lingssätt och hafva äran meddela de upplysningar,
som Borgström undanhållit, vare sig af elakhet, 0-
kunnighet eller farhåga att de kunde vara honom
skadliga.
Hvad först angår den omständighet, dervid Borg-
ström lägger så mycken vigt, att undertecknad lands-
höfding förbehöll mig pröfningen af anbuden vid
ifrågavarande auktion, så medgifver: jag gerna att
det skedde af farhåga att Borgström skulle stadna
för lägsta anbudet och af sådan anledning dervid bi-
behållas, och jag förklarar härmed, att om jag också
varit vid samma tillfälle närvarande, jag icke ansett
mig böra eller kunna undgå att till Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning auktionsåtgärden i underdånighet
hemställa, hvarigenom frågan alltid fätt samma
utgång.
Den besigtnings- och värderingsförrättning, som
magistraten genast efter eldsvådan 1843 till Konun-
gens Befallningshafvande ingaf och hvilken finnes in-
tagen i det landskontors-protokoll af den 45 Decem-
ber nämnde år, som den 42 Januari 1844 till Kongl.
Maj:t i underdånighet insändes, upptager bland an-
nat, att Hr kaptenen och riddaren Kleen, som Ko-
nungens Befallningshafvande anmodat vara närva-
rande vid besigtningen och värderingen af det ar-
bete, Borgström nedlagt å förra residenstomten, an-
mälde, att han vid anställd gräfning på åtta serskil-
da ställen funnit djupheten af grundmurarne å de
fleste mindre än Borgström uppgifvit, hvartill kom-
mer, att bemälde kapten i serskildt till mig afgifvet
embetsutlåtande förklarat den af Borgström till ifrä-
gavarande betydliga byggnad lagde grund vara, efter
hans förmenande odugiig, ehuru han ansåg Borg-
ström icke böra förvägras den skäliga ersättning,
hvartill hans arbetskostnad kunde uppskattas.
Då man med skäl borde kunna förutsätta hos en
mur- eller byggmästare, som åtager sig ett större
byggnadsföretag, den skicklighet, att han bör kunna
lägga grunden till ef byggnad, hvarå staten använ-
der betydlig kostnad, och Hr kapten Kleens sakkun-
nighet och erfarenhet i bedömandet af dylika arhe-
ten icke lärer kunna jäfvas eller ifrågasättas, så an-
ser jag det desto hellre hafva varit min ovilkorliga
pligt, att, för den händelse Borgström blef den minst-
bjudande, derom göra anmälan hos Kongl. Maj:t,
som en ny betydlig förlust för staten eljest kunde
hafva uppkommit, hvilken jag i möjligaste måtto
borde söka förekomma. — Jag medgifver visserligen,
att jag icke till Kongl. Maj:t uppgaf ett vigtigt skäl
-hvarföre jag ej tillstyrkte Borgströms antagande si-
som entreprenör; men jag ville ej i en offentlig
handling framdraga det om hans arbete af sakkunnig
man lemnade omdöme, för att icke skada honom i
atöfningen af sitt handtverk, och jag ansåg tillfyllest-
görande, att endast antyda den större vederhäftighet
och säkerhet, grefve Hamilton hade att erbjuda, ehu-
ru den betydliga skuld, hvaruti Borgström förut
häftade till staten, jemväl torde tagits i betraktande.
Beträffande dernäst Borgströms sanningslösa och
obestyrkta föregifvande, att undertecknad landshöf-
ding, i stället för att låta å öppen auktion för sta-
tens räkning försälja de af honom frånträdda, å tom-
ten qvarvarande materialier, medgifvit grefve Hamil-
ton rättighet, att till nya byggnaden begagna om-
kring 46,000 lass af Borgström framskaffad sten,
samt dessutom tillåtit stadens innevånare att fritt
använda 600 lass mursand, så fordrar äfven denna
falska uppgift nödig vederläggning.
Kongl. Maj:ts nådiga bref af d. 23 April förlidet
är bestämmer att för Kongl. Maj:ts och Kronans
räkning skulle försäljas hvad som möjligen kunde
efter sednaste eldsvåda återstå af 2:ne materialbodar
samt planket omkring residenstomten, äfvensom att
i händelse denna sistnämnda skulle komma att för
enskild persons räkning bebyggas, den ersättning
skulle beredas Kongl. Maj:t och Kronan, som möjli-
gen kunde derför betingas. I förra afseendet upply-
ser Magistratens till Kongl. Kammarkollegium upp-
sände undersökningsprotokoll af d. 4 Sept. förlidet
år, att så väl materialbodarne som nämnde plank
blifvit af elden så förstörde, att deraf icke något å-
terstod till försäljning. Hvad åter sten och sand vid-
kommer, så visar magistratens här förut omnämnde
uppskattning å det arbete, som varit nedlagdt å grun-
den till byggnaden, att hela kostnaden, den framför-
de stenen deri inberäknad, icke är upptagen till hö-
gre belopp än 745 Rdr, hvaraf lätt kan slutas, att
en oförlätlig missräkning blifvit af Borgström begån-