ders Johansson och Nils Nilsson från Wermland Per Sahlström och Johan Aug. Zetterberg frå Stockholms län samt Jacob Kihlblom från Söder manland talade för bifall till hr Ekholms sedna ste reservation, hvilken förmodades blifva af Bor gareståndet antagen. Om oantagligheten af ut skottets sednaste förslag yttrade sig helt kort nå gra af talarne; Sahlström fästade derjemte upp märksamheten på den olyckliga förutsättning, son låge till grund för det Gudmundssonska förslaget neml. att Bondeståndet redan skulle ega de rät tigheter, som det vid denna riksdag fallna repre senta!ionsförslaget tillförsäkrade ståndet. Vidar yttrade sig Sahlström om de olyckliga följder som uppstått derigenom att Bondeståndet skilj sig ifrån Borgareståndet, och hemställde att mar snart måtte återknyta det brustna bandet; ick blott ståndets eget intresse, utan det allmänna: fordrade det. Per Eriksson från Wermland in stämde med Anders Andersson och Sahlström Vice talmannen Nils Persson, som, då frågan förr: gången förevar, utöfvat talmansbefaltningen och deraffdå varit hindrad att i diskussionen deltaga förklarade nu att han: gillade det Ekholmska förslaget och tillstyrkte dess antagande, hvaremot han ansåg att ett vidhållande af ståndets förra beslut skulle endast fördröja den önskade reformen. Bengt Gudmundsson tillkännagaf att hans tankar voro oförändrade. Om ståndet frånginge sitt efter flera dagars diskussion fattade beslut, om ståndet haltade hit och dit, skulle allmänna rösten blifva att Bondeståndet vet ej hvad det villp. Han yrkade återremiss, med åläggande för utskottet, att i öfverensstämmelse med 36 Regeringsformen uppsätta voteringspropositioner. Per Nilsson från Skåne biträdde Bengt Gudmundssons mening. Andreas Bengtsson från Jönköpings län ansåg det vara ståndet mindre värdigt, om man, i en så vigtig fråga, den ena månaden fattade ell beslut, den andra ett annat. I samma anda yttrade sig Johan Jacob Rutberg, Petter Claesson m. fi. Anders Trysn från Ös:ergöthland förenade sig med Sahlström, och yttrade, likasom denne, godt hopp i anledning af den förändrade opinion inom ståndet, som diskussionens gång tycktes tillkännagifva. Bengt Gudmundsson, som åter erhöll ordet, besvarade uti ett lyckadt föredrag åtskilligt af hvad å motsidan blifvit anfördt; och uttalade till slut den öfvertygelse, att om hans förslag d-nna gång underkändes, skulle det dock vid ett påföljande riksmöte åter lefva upp, och då vinna mera sympati in man kanske nu förmodade. Joh. Andersson Lundberg från Norrbottens län förklarade, att han komme att rösta för Bengt Gudmundssons förslag. Rutberg begärde att sekreteraren måilte ipplysa om det vore enligt med grundlagen, att rånträda det förut fattade beslutet, då ingen invjudning derom ankommit, hvarvid Anders Erikson från Elfsborgs län erinrade, alt utskottet inojudit riksstånden att, om de sådant funne för ;odt, foga sig efter hvarandra. Sekreteraren fördarade att han ansåg lämpligast att afbida Borsareståndets beslut, ifall man ville instämma deri, vilket äfven förre talmannen Anders Eriksson rade hemställt. Anders Eriksson från Elfsborgs in anmärkte i anledning häraf, att Borgarestånlet på det sättet ej heller skulle kunna fatta nåsot beslut, i fall nämnde stånd vore böjdt att oga sig efter Bondeståndet. Den derefter framtällda frågan, om ståndet behagade genast afgöra Constitutionsutskottets utlåtande, besvarades med fvervägande ja, och utlåtandet blef enhälligt aflaget. Sedermera uppstod åter fråga om uppkof tills Borgareståndets beslutblefve kändt; ahlström protesterade emot frågans afgörande essförinnan, och Zetterberg föreslog att ståndet tminstone måte gifva sig en timmas tålamod, nen härtill var ståndet i allmänhet ej benäget. Zan skred således till voteringen, hvars resultat edan är kändt. Emot beslutet anmäldes flere eservationer. DÄTTEC ÄT ÄRAC ACT DATICCA KD