ders Johansson och Nils Nilsson från Wermland
Per Sahlström och Johan Aug. Zetterberg frå
Stockholms län samt Jacob Kihlblom från Söder
manland talade för bifall till hr Ekholms sedna
ste reservation, hvilken förmodades blifva af Bor
gareståndet antagen. Om oantagligheten af ut
skottets sednaste förslag yttrade sig helt kort nå
gra af talarne; Sahlström fästade derjemte upp
märksamheten på den olyckliga förutsättning, son
låge till grund för det Gudmundssonska förslaget
neml. att Bondeståndet redan skulle ega de rät
tigheter, som det vid denna riksdag fallna repre
senta!ionsförslaget tillförsäkrade ståndet. Vidar
yttrade sig Sahlström om de olyckliga följder
som uppstått derigenom att Bondeståndet skilj
sig ifrån Borgareståndet, och hemställde att mar
snart måtte återknyta det brustna bandet; ick
blott ståndets eget intresse, utan det allmänna:
fordrade det. Per Eriksson från Wermland in
stämde med Anders Andersson och Sahlström
Vice talmannen Nils Persson, som, då frågan förr:
gången förevar, utöfvat talmansbefaltningen och
deraffdå varit hindrad att i diskussionen deltaga
förklarade nu att han: gillade det Ekholmska för-
slaget och tillstyrkte dess antagande, hvaremot
han ansåg att ett vidhållande af ståndets förra
beslut skulle endast fördröja den önskade refor-
men. Bengt Gudmundsson tillkännagaf att hans
tankar voro oförändrade. Om ståndet frånginge
sitt efter flera dagars diskussion fattade beslut,
om ståndet haltade hit och dit, skulle allmänna
rösten blifva att Bondeståndet vet ej hvad det
villp. Han yrkade återremiss, med åläggande för
utskottet, att i öfverensstämmelse med 36 Re-
geringsformen uppsätta voteringspropositioner.
Per Nilsson från Skåne biträdde Bengt Gud-
mundssons mening. Andreas Bengtsson från Jön-
köpings län ansåg det vara ståndet mindre vär-
digt, om man, i en så vigtig fråga, den ena må-
naden fattade ell beslut, den andra ett annat. I
samma anda yttrade sig Johan Jacob Rutberg,
Petter Claesson m. fi. Anders Trysn från Ös:er-
göthland förenade sig med Sahlström, och yttra-
de, likasom denne, godt hopp i anledning af den
förändrade opinion inom ståndet, som diskussio-
nens gång tycktes tillkännagifva. Bengt Gud-
mundsson, som åter erhöll ordet, besvarade uti
ett lyckadt föredrag åtskilligt af hvad å motsidan
blifvit anfördt; och uttalade till slut den öfver-
tygelse, att om hans förslag d-nna gång under-
kändes, skulle det dock vid ett påföljande riks-
möte åter lefva upp, och då vinna mera sympati
in man kanske nu förmodade. Joh. Andersson
Lundberg från Norrbottens län förklarade, att han
komme att rösta för Bengt Gudmundssons för-
slag. Rutberg begärde att sekreteraren måilte
ipplysa om det vore enligt med grundlagen, att
rånträda det förut fattade beslutet, då ingen in-
vjudning derom ankommit, hvarvid Anders Eriks-
on från Elfsborgs län erinrade, alt utskottet in-
ojudit riksstånden att, om de sådant funne för
;odt, foga sig efter hvarandra. Sekreteraren för-
darade att han ansåg lämpligast att afbida Bor-
sareståndets beslut, ifall man ville instämma deri,
vilket äfven förre talmannen Anders Eriksson
rade hemställt. Anders Eriksson från Elfsborgs
in anmärkte i anledning häraf, att Borgarestån-
let på det sättet ej heller skulle kunna fatta nå-
sot beslut, i fall nämnde stånd vore böjdt att
oga sig efter Bondeståndet. Den derefter fram-
tällda frågan, om ståndet behagade genast afgöra
Constitutionsutskottets utlåtande, besvarades med
fvervägande ja, och utlåtandet blef enhälligt af-
laget. Sedermera uppstod åter fråga om upp-
kof tills Borgareståndets beslut- blefve kändt;
ahlström protesterade emot frågans afgörande
essförinnan, och Zetterberg föreslog att ståndet
tminstone måte gifva sig en timmas tålamod,
nen härtill var ståndet i allmänhet ej benäget.
Zan skred således till voteringen, hvars resultat
edan är kändt. Emot beslutet anmäldes flere
eservationer.
DÄTTEC ÄT ÄRAC ACT DATICCA KD