Förhållandet härmed visar sig som följer: efter hvad kändt är, inkommer nästan allt råsocker till Svcrige från Brasilien eller ställen på andra sidan Goda Hoppsudden. För det förra lemnas 25 procents rabatt på tullen; för det sednare 353!; procent. Om nu tullen i taxan är 3 skill., så blir den i sjelfva verket för Brasil. socker 2 sk. 3 rst., men för Ostindiskt socker endast 2 skill., hvartill dock sedan kommer konvoyafgiften; och om af dessa olika sorter tages ett medeltal, så är väl Red:s misstag ganska obetydligt. Men om tullen öfver hufvud beräknas efter den nya taxan, med ofvannämnda rabatt till 2 sk. 6 rst., så kommer denna tull att förhålla sig till drawbacken eller exportpremiet såsom 30 runstycken till 48 runst. ciler såsom 400 till 460, så att drawbacken utgör 60 procent mera än tullen. Då nu öfver hufvud åtminstone två-tredjedelar raffinadsocker bör kunna erhållas af ett skålpund råsocker (Engelsmannen Ure uppgifver, enligt Schubarts techniska chemi, III delen, sid. 204:3 öppen kokning 70 proc., raffinad 22 proc., basten och 45!V, proc. sirup, samt vid kokning i lufttomt kärl 79 proc. raffinad, 47 proc. basten och 42 proc. syrup), så bedrage vi 0ss mycket, om ej en verklig present här blifvit gifven af staten åt sockersjuderierna utöfver beloppet af den utgifna tullen, och utan att beräkna, det syrupen sålunda kan säljas alldeles tullfritt inom landet. Detta är visserligen att kraftigt skydda en inhemsk industrigren, men på skattkammarens bekostnad.