Förhållandet härmed visar sig som följer: efter hvad
kändt är, inkommer nästan allt råsocker till Svcrige
från Brasilien eller ställen på andra sidan Goda
Hoppsudden. För det förra lemnas 25 procents ra-
batt på tullen; för det sednare 353!; procent. Om
nu tullen i taxan är 3 skill., så blir den i sjelfva
verket för Brasil. socker 2 sk. 3 rst., men för Ost-
indiskt socker endast 2 skill., hvartill dock sedan
kommer konvoyafgiften; och om af dessa olika sorter
tages ett medeltal, så är väl Red:s misstag ganska
obetydligt. Men om tullen öfver hufvud beräknas
efter den nya taxan, med ofvannämnda rabatt till 2
sk. 6 rst., så kommer denna tull att förhålla sig till
drawbacken eller exportpremiet såsom 30 runstycken
till 48 runst. ciler såsom 400 till 460, så att draw-
backen utgör 60 procent mera än tullen. Då nu
öfver hufvud åtminstone två-tredjedelar raffinadsocker
bör kunna erhållas af ett skålpund råsocker (Engels-
mannen Ure uppgifver, enligt Schubarts techniska
chemi, III delen, sid. 204:3 öppen kokning 70 proc.,
raffinad 22 proc., basten och 45!V, proc. sirup, samt
vid kokning i lufttomt kärl 79 proc. raffinad, 47
proc. basten och 42 proc. syrup), så bedrage vi 0ss
mycket, om ej en verklig present här blifvit gifven
af staten åt sockersjuderierna utöfver beloppet af
den utgifna tullen, och utan att beräkna, det syru-
pen sålunda kan säljas alldeles tullfritt inom landet.
Detta är visserligen att kraftigt skydda en inhemsk
industrigren, men på skattkammarens bekostnad.