MMMM
OM DEN NYA FÄNGELSELAGEN.
(Fortis. fr. Tisdagsbl. af hr Lagergrens reservalion.)
Jag tillerkänner mig hvarken behörighet eller för-
måga att afgöra de begge systemernas inbördes före-
träde. I det land, derifrån de båda hafva sitt upp-
hof, är denna fråga långt Ifrån att vara afgjord, och
det Auburnska lärer der ännn vara vida mer i verk-
samhet och utöfning, än det Filadelfiska. Jag hbe-
traktar frågan om fängelsestraffets organiserande blott
i förhållande till Sverige, till landets resurser, til
nationens lynne och till öfrige häruti ingående om-
ständigheter. Ifrån denna synpunkt måste kostna-
derne, det vill här säga hela möjligheten, först tagas
i skärskådande. Att verkställigheten efter U:s för-
slag endast skulle gå succ2ssift, betyder härvid föga.
En gång i lagen antaget måste systemet fullföljas och
fullbordas, åtminstone så långt, som fordras för de
straffgrader, der det skall genast tillämpas. Antalet
af dem, som ärligen sakfällas till straff inom de grän-
sor, som i lagförslaget utstakas af G:te och 7:de fän-
gelsegraderne, torde minst böra antagas till 4200.
men sannolikare, då förändringen istraffsystemet rätt
uppskattas, till 4560 personer. Erfarenheten både i
vårt land och i andra har visat, att den ringaste
kostnad, hvartill fängelser med ceiler efter ensam-
hetssystemet kunna uppföras, är 2000 Rdr Eho för
hvarje cell, och om denna kostnad skall försläå, må-
ste fängelserna rymma minst 300 celler. Att utgif-
terne för fångarnes underhåll, värd och bevakning
skola blifva vida högre, troligen dubbelt så höga. som
den kostnad ett lika antal fångar i de nuvarande
korrektionsinrättningarne medför, synes mig sanno-
ikt, då man afser alla följder af den fullkomliga af-
söndringen i ett ensamhetsfängelse. Jag uppgör icke
några kalkuler, utför inga summor, och är längt
ifrån att vilja med denna korta erinran uppskräm-
ma sinnena. Men då U. ej kunnat förskaffa sig ma-
terialier för en kalkul i detta hänseende, har jag trott
men pligt fordra, att öppet säga hvad Us tillstyrkan,
äfven vid en inskränktare och successiv tillämpning
af systemet, i sjeifva verket innebär; och då jag til-
lika öfverräknar hvad hela det öfriga antalet af de
Lill straff i högre grader dömde brottslingar skall
kosta i ärlig utgift, äfven om gsemensimhetsfängel-
serna icke blifva så tullkomligt inrättade, som de
kunna vara, så förefaller det mig obestridligt, att