orkestertutti, figuranternas tutti deremot af en fa
.gottsolo! tvertom bade varit klokare. — En gan:
ska väl arrangerad Tableau vivant, efter Domini-
chino, vann mycket bifall; gruppen bildades a!
fruarne Almlöf och Liedberg, mamsellerna Hög-
qvist, . Bergnehr, Ström samt herrar Strandberg
och Pfeiffer. Effekten af den harmoniskt sköna
taflan vann en ytterligare. förhöjning genom en
bakom scenen af solostämmor afsjungen hymn:
Mozarts odödliga Ave verum corpus. Måhända
har poesien i den katolska tron aldrig uppenba-
rat sig så skönt, så heligt, som i denna märkvär-
diga, ehuru till omfånget så ringa komposition;
den uttalar på en gång den renaste andakt, det
gladaste hopp, och öfver det hela hvilar en för-
klaring, som låter åhöraren glömma att det sjöngs
ur en dödligs bröst. Mästaren vandrade ock icke
många dagar på jorden efter fulländningen af detta
verk: redan då det börjades, kände han sig an-
gripen af den sjukdom, från hvilken han aldrig
åter skulle uppstå. —U—
oses—ÅOONE————
i 22m.n
— TLandshöfdingen, berr grefve Horn har be-
gärt plats för följande. förklaring rörande den i
detta blad sistlidne lördag omnämnda åtgärd af
Konungens befallningshafvande i Stockholms län,
att erbjuda hemmansbrukar ne i länet utsädeskorn:
Till Redaktionen af Aftonbladet.
Med anledning af en artikel i sista lördagsbladet,
bör följande upplysning meddelas.
Ingen reqvisition i undsättning af utsädeskorn för
socknarne i Södertörn-har af Konungens befallnings-
hafvande kunnat beviljas, på den grund att missväx-
ten i denna del af Stockholms län varit vida mindre
än i den norra delen, hvilken dessutom icke haft den
lägenhet som den södra, att från nästgränsande orter
förse sig med godt utsäde. De flesta socknar söder
om Stockholm hafva äfven afsagt sig den villkorligt
erbjudne undsättningen, deribland Grödinge socken.
nästgränsande till Sorunda, hvarifrån utgätt den öf-
verdrifne reqvisition af 538 tunnor, jemte klandret
i Aftonbladet mot landshöfdingens tillgörande, in-
skränkt till att bispringa Roslagen med ett, mot be-
hofvet allför ringa belopp af. godt utsädeskorn.
am
Kongl. Landtbrulks-Akademiens sednaste sam-
mankoms:er den 15 Mars och 12
April 1845.
(Siut. fr... 89.)
Kongl. Maj:t hade anbefallt akademien att fö-
reslå de allmänna grunder, hvarå de 3 landt-
bruksskolor, dertill Rikets Stönder beviljat on-
slag, ändamilsenligast borde inrättas. Akademien,
som icke står i någon direkt beröring med de
redan inrättade landtbruksskolorna, egde likväl i
detta ämne en viss erfarenhet, vunnen derige-
nom, alt Akad:s hr direktör länge haft öfverin-
seendet öfver landtbruksinstitutet på Degeberg,
med hvilket en lägre landtbruksskola är förenad,
samt att Akad:s sekreterare tillika är föreståndare
för landtbruksskolan på Wäd:rbrunn. Med led-
ning af denna tillfälliga erfarenhet och med stöd
af kännedomen om fiere af de bästa utländska
såbeskaffade inrättningar var Akad. i tillfälle att
fullgöra Kongl: Maj:ts befallning och öfverens-
komma om följande hufvudsakliga åsigter i denna
fråga. Landtbruksskolor i allmänhet, men ännu
mera lägre sådana måste företrädesvis hafva en
praktisk syftning. Lärlingen, vanligen ur den ar-
betande klassen, eger icke tillräcklig underbygg-
nad för att uppfatta och sjelfständigt tillämpa
principer och theorier. En viss konstfärdighet
och skicklighet i handgrepp, tillräcklig öfning i
den mekaniska handläggningen, några enkla ma-
tematiska och fysiska grunder och facta samt de-
ras användande för bestämda ändamål, jemte vanal
att utföra de beräkningar och kalkyler, hvilka i
andtbruket nästan dagligen förekomma, — dessa
imnen borde vara de hufvudsakligaste föremålen
för undervisningen uti ifrågavarande skolor. Läg-
ses härtill ögats öfning i åtskiljandet och bedö-
mandet af de vexter och djur, som landtmannen
uppdrager och vårdar; förvärfvandet af handlag
och vana i åkerns bruk, besåning och skörd samt
boskapens vård och fordring, jemte öfning i led-
ning och fördelning af det arbete, som vid en
egendom förekommer: så torde den omkrets vara
atstakad, inom hvilken landtbrukslärlingen af den
arbetande klassen har att röra sig. I afseende
på lärokursens längd ansåg Akad. 2 år vara det
minsta, samt att en 3-årig kurs vore att före-
drag2, om ej kostnaden derigenom betydligt öka-
des, då endast Y4, i stället för hälften, af lärjun-
sarne komme att årligen utgå, hvilken omständig-
het egentligen för anledt den tvååriga kursens all
männare antagande. Fordringarne å lärlingens för-
beredande kunskap trodde akademien kunna in-
skränkas till förmågan att med lätthet och redig-
ret läsa innantill, då erfarenheten witsordat, alt;
ynglingar med större kunskaper, såsom uti räkna
ch skrifva, sedermera i allmänhet visat sig min-
Ire skickliga, och då undervisningen i dessa äm-
RESTEN EOS SENSE sar KT ÅNS STARS ENE BENTE REV TNNRSRSNA