Article Image
andliga godsen i Spanien, till deras innehafveres lugnande. Den 27 April, på enkedrottning Christi nas födelsedag, skall påfvens erkännande af.drottning Isabellas regering och nämnde förklaring angående kyrkogods. n offentlig ggöras i Rom. Hr Mazini, en vän af Martincz de la Rosas, blifver sedan påfvens nuntius i Spanien. STORBRITANNIEN. Debatten om anslaget till katbolska prestseminarium i Maynooth fortgår i Underhuset med mycken bitterhet. Allt hvad blindt religionshat och fanatism kunna hitta på — och detär, såsom man vet, icke ringa — framdrages, för att tillintetgöra regeringens förståndiga och välviljande afsigter i denna för Irland vigtiga angelägenhet. Det säger sig self, att då katholska trosbekännelsen omfattas af mer än 7 millioner af Irlands befolkning, och undervisningen i allmänhet för de lägre klasserna är på en ganska klen fot, så blir det af stor vigt för staten, att presterskapet genom goda undervisningsanstalter måtte kunna göras delaktizt af tidens högre bildning, så att ej de, som skola leda andra, sjelfve måtte vara bl inda och båda således falla i gropen. Det är fignesamt att se en af ministtrens fordna medlemmar, som, medan han var minister, ifrigt förklarade sig emot saken, numera bafva kommit till en bättre öfvertygelse. och omfatta frågan med my cken värma. Det är Hr Gladstone, som lemnade hande!sministeren för ett par minader sedan, såsom det allmänt tros, just för det han ej kunde förlika siz med Peeis åsigt 1 denna fråga. Ett ministerielt blad framställer den åsigten, alt Texas införlifvande med Förenta Staterna ej direkte rörer Englands intressen, och således ej, i fall det scker, kan föranleda krig emellan de båda länderna. Med Orc ogongebitet. är förhållandet deremot helt annat. England har der en besitiningsrätt, som det ej kan låta fråntaga sig utan alt gripa till vapen. En del af de i Irland förlagde trupper drag:s derifrån, och det säges att 8000 man af dem komma att skickas till Canada, su SCH VY EF TTZ fe Ännu har ingen af de stora frågor, för hvilka den extraordinarie landtdagen blifvit sammankallad, avancerat ett enda steg. Rösterna äro så splittrade, att det ej hittills varit möjligt att vinna pluralitet för något enda förslag. Ei uligt officiella uppgifter, utgör antalet af de vid anfallet på Luzern d. 2 dennes Uulifångatagna inalles 1836 personer. TYSELAND. I Potsdam bar nu äfven bildat sig en Tyskkatholsk församling. Åtskillige af Roms anbängare hade praktiserat sig in is sammankomsten, då man skulle öfverligga om den nya kyrkens formerande, och til Iställde ett hiskligt oväsen, så alt polisen måste vräka ut dem. Sedan detta skett, aflopp allt i största lugn och enighet. Kronprinsen af Wirtemberg är på besök i Wien, hvarifrån han ämnar sig till Berlin om ett par veckor. Dit begifver han sig, för att fria, såsom det säges, till en dotter af prins Carl. Konungen af Preussen hade gjort en resa till Dresden, dit drottningen förut begifvit sig. FÖRENTA STATERNA. Mexikanske ministern i Washington, general Almonte, har nu verkligen begärt sina pass och lemnat nämnde hufvuds stad, hvarifrån han begifvit sig till NewYork, å: följd af sin familj och sin legationssekreterare. Man trodde dock, att han icke genast sku!le derifrån fortsätta hemresan till Mex:ko, utan afvakta ytterligare instruktioner från sin regering, iunan han företog densamma. Han handlade ännu efter de föreskrifter, Santa Anna gifvil honom; men det kan vara ovisst, huruvida den nuvarande regeringen i Mexiko gillar dessa. Hvad men tror sig kunna antaga är, att den, mera än Santa Anna skulle hafva gjort, besinnar sig innan den rusar in i elt krig med Förenta Staterna. I Texas skall lusten för införlifvande med Förerta Staterna snarare hafva afän tilltagit. Förre presidenlen IMonston har, bland andra, bestämdt förklarat sig deremot. I Washington talades om möjligheten af en extra kongr: 285-305 ion, med afseende just på irågan om Texas införlifvande. I afseende på Oregontrågarm var ännu allt tyst och stilla. Tranan — Underrättelserna med dagens post från Italien innehålla, att H. M. Enkedrottningens syster, osrefvinnran Survilliers. enka efter Joseph Nana

25 april 1845, sida 2

Thumbnail