BOEHANDELS-BULLETIN.
Bibliothek i Populär Nalurkunnigh
Fyrationde häftet. a
Hr Z. Haeggström fullföljer med rastlös ver
samhet det kostsamma förläggandet af detta st
ra verk; det här nämnda häftet, en volym
340 sidor i stor oktaf, med 532 qvartplanche
tillhör Bibliothekets andra afdelning, som omfo
tar de bekanta Bridgewater-afhandlingarne 0
Guds i skapelsen uppenbarade allmakt, vish
och godhet, och innehåller förra delen af Wi
LIAM BUCKLANDS: Geologi och Mineralogi, betra
tade med hänseende till den naturliga theologien
Den kostar, för subskribenter, 3 Rdr 8 sk. bk
och för köpare 4 Rdr 36 sk. Om man någ
närmare känner hvilka svårigbeler som möta f
afsältningen af hvarje bok i ett mera specic
ämne, synnerligast om den består af stora delar, :
kan man ej annat än förvånas ötver ibärdigheten a
utgifva ett helt bibliothek i en enda vetenskaj
och framförallt öfver möjligheten alt se ett:
dristigt bokhandelsföretag krönt med framgån
Denna måste dock här vara gifven; ty utan de
hinner ej ett enda verk till hela fyratio dryg
volymer. Allmänheten är ej mindre att lyckör
ska öfver framgången, än förliggaren sjelf; ho
har derigenom efter hand fått tillgång till en sam
ling vigtiga upplysningar i ett för hvar och e
vigligt och interessant ämne, dem man anna
ej utan mångdubbel kostnad skulle nödgas upp
söka ur en mängd utländska arbeten på fler
språk. Med hänseende till det särskilda föremå
et för Bucklands irågavarande skrift, kan ma
införa såsom ett märkligt vedermile af bildnings
sraden hos en del bland Engelska Högskolan
orelater, att en al dessa högvördige infann sig vi
srittiska Naturforskaremötlet i York sistlidne som
nar, och passade på tillfälle, då den lärda för
amlingen besökte gudstjensten en söndag i dom
cyrkan, för ätt hålla en predikan emot Geologien
åsom en gudlös lära; hvarefter han lät trycka den
va predikan. Bekantskapen med Bucklands verl
kulle dock kunnat upplysa prelaten, att ingen an
un vetenskap är så egnad som geologien att be
räfta den naturliga tneologiens dogmer; emedar
let just är den, som dels med mathematisk, del:
ned inluitif visshet, ädagalägger, att det gafs er
id — lika godt för öfrigt huru länge sedan —
å intet organiskt väsende skulle kunnat lefv:
å jorden, och att det följaktligen äfven funnit:
n period inom tiden, då de:sa väsenden upp:
ommit första gängen. Om de geologiska upp
ickterna varit gjorda innan Emneyklopedistern: