AKTA STÄNDEI EN FÖRELÄSNING I FRÄNDSKAPSLÄRAN, AF PROFESSOR BAGATELLI. Jag vill berätta er, att det är rätt roligt att vara något filosofisk af sig, eller åtminstone tro sig om en smula mer vishet än den, som råkat falla på pluraliteten af Guds skapade beläten. TImedlertid finnes det ingen af dessa beläten, som ej hvar i sin stad anser sig för den visaste, den förträffligaste, den som alltid ser rällast — om också hans andliga ögon se i kors. Det är således ej af något sorts högmod jag helt blygsamt tror mig se en hel hop, som andra icke SC, och det är också derföre jag i dag sätter mig i katedren, för att hålla en föreläsning öfver det mest inkrånglade ämne man kan välja — nemligen äktenskapet. Det finnes, som man vet, två slag af äktenskap, i anseende till deras tillvaro, nemligen 4:0 sådane som ej bli af; och 2:o de som bi af. Vidare finnes det, enligt hvad romanerna intyga, två slag af äktenskap, i hvad som rör deras fortgång, nemligen lyckliga och olyckliga. Se här den gamla uppställningen, som i sig sjelf kan ba sin sanning; men som, då jag nu måste hitta på något nytt, ej kan få gqvarstå i sin förra vigt, Det ligger nemligen i alla reformatörers lynne, alt bitta på något nylt, om också det nya skulle vara gammalt som gatan. Jag har funnit, att om det finnes 4 lyckligt äktenskap, d. v. s. der man och hustru lefva för hvarandra och verkligen älska hvarandra, och 4 olyckligt, d. v. s. der man och hustru antingen alldeles icke förstå hvarandra, eller också ömse