b) att fängelsestraffen böra vara: första grad, på lifstid: andra grad. från ätta till och med tio år; tredje grad, från sex till och med åtta år; (jerde grad, frän fyra till och med sex år; femte grad. från två till och med fyra år; sjette grad, från sex månader till och med två år; sjunde grad, från och med trettio till och med etthundraåttatio dagar; c) att fängelsestraffen skola undergås i allmänna straffanstalter, inrättade dels till ensamhetsfängelse. i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det så kallade Philadelfiasystemet, dels till gemensamhetsfängelse, i hufvudsaklig likhet med det så kallade Auburnsystemet; d) att till en början och i den mån tillfälle dertill gifves, ensamhetsfängelse skall begagnas för dem, som dömas till fängelse i sjunde eller sjette grad; e) att då de i lagen bestämda fängelsestraff verkställas i ensamhetsfängelse, en viss del af strafftiden skall afkortas; f) att böter skola i allmänhet i lagen bestämmas till ett visst minsta och högsta belopp, dock med förbehåll att för särskilda fall, der så pröfvas nödigt, härifrån göra undantag; g) att böter. vid saknad tillgång till deras gäldande, skola förvandlas till fängelse, som dock börvara af lindrigare art, än det fängelse, hvilket såsom urbota straff ådömes; h) att utom förstnämnda allmänna straffarter, vissa brott jemväl må beläggas med den särskilda påföljd, att den dömde ej må i allmänt värf brukas; 7) att härförutan särskilda straff för embetsmän böra vara: 4. afsättning, 2. mistning af embete; k, att domaren skall ega att, inom vissa i lagen utsatta gränsor, mäta straffet efter brottets beskaffenhet samt dervid förekommande mildrande eller försvårande omständigheter; l) att denna åt domaren lemnade latitud vid straffmätningen icke blott må gälla inom en viss straffart eller grad deraf, utan bör äfven, i de fall, der sådant pröfvas nödigt, i lagen utsträckas till mer än en straffart eller grad. — I Ridderskapets och Adelns eftermiddagsplenum i Lördags föredrogs Lagsamt Ekonomiutskottens betänkande JM 34, om ändringar och tillägg uti Kongl. förordningen om Prestval den. 4 April 1845. unkten angäcnde 1 än hvad de hb örre rösträttighet för Is utöfvat, hvara Utsk. ista 92 Punkt. angående förändrad redaktion af 5 art. 47 6 i förordnande om Prestval, afslogs. 3 Punkt. om föreslagen förändring i 7 art. 42 S samma förordning, bifölls. A Punkt. angående summeringar efter förrättadt val och t för valets kungörande, bifölls med en af Herr von Hartmansdorff föreslagen redaktions-föränring. 3 Punkt. angående förvarande i kyrkokistan af ett exemplar af valliängden m. m., bifölls. Samma utskotts betänkanden 42 32, 33, 34 och 35, rörande mindre vigtiga mål, biföllos. Bankoutskoltets betänkande 2 34, angående ett af utskottet tillstyrkt förskott till gravören Akerberg för maschiners inköp, samt ett månatligt underhåll af 420 Rdr bko, åt densamme för profs verkställande att åstadkomma ett oefterapligt sedelmynt m. m. afslogs efter längre diskussion, genom votering med 40 nej emot 44 ja, med Ståndets förklaring, att det för sin del beslöt, att Bankofullmäktige måtte bemyndigas, att använda de omkostnader, som kunna erfordras för att skaffa sig kännedom om de förbättringar, hvilka i sedelmynts tillverkning äro gjorda. För afslag yttrade sig Herr von Hartmansdorff, grefvarne Gyldenstolpe och Horn, friherre Cederström J., Herrar Hjerta L. och Hohenhausen, samt friherre Stjernstedt Th. För bifall: grefvarne Björnstjerna och Frölich, friherre Raab A, samt Hr Bildt. Statsutskottets betänkande J4 258 i anlednng af Kongl. Maj:ts proposition, angående kolonien S:t Barthelemys återställande under Sveriges allmänna drätsel och förvaltning, m. m. föredrogs punktvis. 4:sta Punkten: Innehållande Utskottets förslag att kolonien skulle ställas under Sveriges allmänna drätgelförvaltning, bifölls. 9:dra Punkten: Om rättighet för Kongl. Maj:t att till främmande makt afträda kolonien, afslogs genom votering med 49 Nej emot 16 Ja. För bifall talad? friherrarne Palmstjerna C. O., Tersmeden F. W. samt herr von Hartmansdorfi. För afslag yttrade sig friherrarne Sprengtporten, Stackviberg R., herrar Troil! S., Mannerskantz, IH. E. grefve Björnstjerna och grefve Horn. 3:dje Punkten: Om att öns styrelse målte ställas under financedepartementet; samt att de utgifter, som erfordras för öns förvaltning, måtte af statsverket förskjutas, m. m. bifölls. Bankooch Lagutskottens betänkande JM 2 om förslag till lag för enskildta hanker, bordlades ånyo, med tillkännagifvandet att föredragas nästkommande Onsdags förmiddag. senere Oe SN a —EE