j nan ville göra den dertill, at det förundrade onom höra en sådan benämning på banken från yrdföranden i Bankoutskottet. Uti sitt tal om ondsystemets nytta understöddes H. Exc. Björntjerna af hr von Troil, Samuel, som hembar H. E. sin vördnadsfulla tacksägelse för den klarhet, varmed han ådagalagt behofvet af en såden in-l. rättning, och hvarföre det vore nödigt, att nul atminstone på förhand antyda införandet af ett sådant, genom antagande af utskottets förslag. Likaledes biträddes H. Exe. af herr F. Åkerman. Hr IL. Hjerta uppträdde emot den doktrin som sålunda ville göra sig gällande, medgaf väl att ett fondsystems införande kunde underlätta mera penningars erbållande vid en kritisk tidpunkt, men frågade huru den supponerade nyttan af detta system kunde stå tillsammans dermed, att alla de förnämste författare i finansläran fördömt detsamma, likasom de mest inflytelserika Oorganerna inom den engelska pressen, bland hvilka t. ex. the Times, som icke torde sakna förtroende hos Hans Exc. De som ifrigast önska statsskuldsystemet vore egentligen de som önskade ett tillfälle att på ett beqvämt sätt placera sin förmögenhet och njuta utan att arbeta, men framförallt de rika judiska och andra bankirer, såsom hrr Rothschild et komp. med deras utgreningar i alla länder, hvilka af den fransyska pressen kallas les loups cerviers, och hvilka redan hunnit förskaffa sig ett sådant välde i Frankrike, att sjelfva ministeren måste böja sin nacke under deras ok, såväl i frågan om ränlenedsättningen som vid jernvägsinrättningarne. Han hänvisade dessutom på tillståndet i följd af statsskulden i Spanien och Holland etc. och andra stora allmänna företag. — Hans Exc. grefve Björnstjernas replik härpå var ganska egen. Han medga! visserligen, att den mängd författare, som hans värde granne på bänken hade uppräknat, ansågo statsskuldsystemet för en börda, men felet var, att de icke med denna börda jemförde den ofantliga tillvext i rikedom, som England och Frankrike, enligt hans förmenande, vunnit just i följd af statsskuldssystemet. Han förklarade för öfrigt ganska enkelt orsaken till de åsigter hr Hjerta hade framställt, nemligen, att den värde ledamoten, som anser sig stå i spetsen för upplysningen här i landet, såväl i detta ämne, som i afseende på poliliken, är betydligt efter sin tid; de läror han förfåktar äro numera föråldrade och underkände af de förnämste statsmän och författare, men isynnerhet aff de liberala (hör! hör!) och tillhöra sådana artiklar, som man kallar för rococo, och ställer på sitt bord eller sin hylla till åskådning. Hr Åkerman reserverade sig. mot den tydningen, att han obetinr.gadt hade förordat statsskuldssystemet; det berodde på huru medlen användes; hr Hjerta hade nyss uppräknat en hop författarenamn i finanserna emot fondsystemet; han (Hr ÅA.) ville med afseende å denna fråga påminna om ett annat berömdt arbete, som Ridderskapet och Adeln utan tvifvel ihågkom sedan barndomstiden, nemligen den s. k. Kronprinsens abe-bok, der man under en af gravyrerna läser en på frågan härom tillämplig strof: En vårdad eld gör gagn, en vådeld allt förstör; så ett och samma ting oss gagn och skada gör, Slutligen blef votering mellan frågan om alslag och ett redaktionsförslag af Hr Rosenblad, hvilket segrade med 50 röster mot 7, och lydde så, att bankovinsten skall anvisas för allmänt nytliga föremål, och således icke må af lriksgäldskontoret användas i låneeller kreditivrörelse, eller till uppköp, annorlunda än för kortare tid, af räntebärande papper. — Utom ofvannämnde talare yttrade sig Hrr Mannerskants, ILagerhielm, grefve Cronhjelm, frih. Th. StjernIstedt och bröderne Palmstjerna. P. S. Med anledning af H. Exc. grefve Björnsternas här ofvan nämnda påstående, att den ålsigt, Hr Hjerta framställde, numera är föråldrad loch underkänd, tage vi oss friheten hänvisa till det nyaste vi känna i denna väg, nemligen ameIrikanske presidenten Polks adress, som läses i Aftonbladet för de tre sista dagarna, och hvilken öfver denna fråga yttrat sig med mycken klarhet och bestämdbet. Hans Exc. lärer äfven få lof alt anse den Peelska ministeren i England bra lföråldrad, som ämnar succe-sift förminska EngIlands statsskuld. — I dag har Ridd. och Adeln ytterligare fortsalt samma ämne. Det märkligaste som härvid förekommit har varit frågan om fastighetslånelrörelsens öfverflyttning från banken till riksgäldskontoret, hvilket Utskottet afstyrkt. Efter en längre diskussion, för hvilken vi i dag icke hinna redogöra, blef Utskottets mening med 60 Ja emot 21 Nej bifallen. — Hos Borgareståndet upptogs hela förmiddagens plenum med debatt öfver 5:te och G:te SS i finansbetänkandet; de fyra första SS antogos Inemligen utan någon diskussion. Till slut blef 5 I antagen med ett tillägg, hvaremot den 6 S Mitt. A och B afslogs. Litt C., 4 mom., inflickaIdes på 3 S, hvaremot sednare delen borttogs— Hos Bondeståndet hafva i dag anställts val a Lanta. Ah pvilceoälds