j
nan ville göra den dertill, at det förundrade
onom höra en sådan benämning på banken från
yrdföranden i Bankoutskottet. Uti sitt tal om
ondsystemets nytta understöddes H. Exc. Björn-
tjerna af hr von Troil, Samuel, som hembar H.
E. sin vördnadsfulla tacksägelse för den klarhet,
varmed han ådagalagt behofvet af en såden in-l.
rättning, och hvarföre det vore nödigt, att nul
atminstone på förhand antyda införandet af ett
sådant, genom antagande af utskottets förslag.
Likaledes biträddes H. Exe. af herr F. Åkerman.
Hr IL. Hjerta uppträdde emot den doktrin som
sålunda ville göra sig gällande, medgaf väl att
ett fondsystems införande kunde underlätta mera
penningars erbållande vid en kritisk tidpunkt,
men frågade huru den supponerade nyttan af
detta system kunde stå tillsammans dermed, att
alla de förnämste författare i finansläran fördömt
detsamma, likasom de mest inflytelserika Oorga-
nerna inom den engelska pressen, bland hvilka
t. ex. the Times, som icke torde sakna förtro-
ende hos Hans Exc. De som ifrigast önska stats-
skuldsystemet vore egentligen de som önskade
ett tillfälle att på ett beqvämt sätt placera sin
förmögenhet och njuta utan att arbeta, men fram-
förallt de rika judiska och andra bankirer, såsom
hrr Rothschild et komp. med deras utgreningar i
alla länder, hvilka af den fransyska pressen kallas
les loups cerviers, och hvilka redan hunnit förskaffa
sig ett sådant välde i Frankrike, att sjelfva ministeren
måste böja sin nacke under deras ok, såväl i frågan
om ränlenedsättningen som vid jernvägsinrättnin-
garne. Han hänvisade dessutom på tillståndet i följd
af statsskulden i Spanien och Holland etc. och an-
dra stora allmänna företag. — Hans Exc. grefve
Björnstjernas replik härpå var ganska egen. Han
medga! visserligen, att den mängd författare, som
hans värde granne på bänken hade uppräknat,
ansågo statsskuldsystemet för en börda, men fe-
let var, att de icke med denna börda jemförde
den ofantliga tillvext i rikedom, som England
och Frankrike, enligt hans förmenande, vunnit
just i följd af statsskuldssystemet. Han förkla-
rade för öfrigt ganska enkelt orsaken till de å-
sigter hr Hjerta hade framställt, nemligen, att
den värde ledamoten, som anser sig stå i spet-
sen för upplysningen här i landet, såväl i detta
ämne, som i afseende på poliliken, är betydligt
efter sin tid; de läror han förfåktar äro numera
föråldrade och underkände af de förnämste stats-
män och författare, men isynnerhet aff de libe-
rala (hör! hör!) och tillhöra sådana artiklar, som
man kallar för rococo, och ställer på sitt bord
eller sin hylla till åskådning. Hr Åkerman re-
serverade sig. mot den tydningen, att han obetinr.-
gadt hade förordat statsskuldssystemet; det berodde
på huru medlen användes; hr Hjerta hade nyss upp-
räknat en hop författarenamn i finanserna emot
fondsystemet; han (Hr ÅA.) ville med afseende å
denna fråga påminna om ett annat berömdt ar-
bete, som Ridderskapet och Adeln utan tvifvel
ihågkom sedan barndomstiden, nemligen den s.
k. Kronprinsens abe-bok, der man under en af
gravyrerna läser en på frågan härom tillämplig
strof: En vårdad eld gör gagn, en vådeld allt
förstör; så ett och samma ting oss gagn och ska-
da gör, Slutligen blef votering mellan frågan
om alslag och ett redaktionsförslag af Hr Rosen-
blad, hvilket segrade med 50 röster mot 7, och
lydde så, att bankovinsten skall anvisas för all-
mänt nytliga föremål, och således icke må af
lriksgäldskontoret användas i låne- eller kreditiv-
rörelse, eller till uppköp, annorlunda än för kor-
tare tid, af räntebärande papper. — Utom ofvan-
nämnde talare yttrade sig Hrr Mannerskants,
ILagerhielm, grefve Cronhjelm, frih. Th. Stjern-
Istedt och bröderne Palmstjerna.
P. S. Med anledning af H. Exc. grefve Björn-
sternas här ofvan nämnda påstående, att den å-
lsigt, Hr Hjerta framställde, numera är föråldrad
loch underkänd, tage vi oss friheten hänvisa till
det nyaste vi känna i denna väg, nemligen ame-
Irikanske presidenten Polks adress, som läses i
Aftonbladet för de tre sista dagarna, och hvilken
öfver denna fråga yttrat sig med mycken klarhet
och bestämdbet. Hans Exc. lärer äfven få lof
alt anse den Peelska ministeren i England bra
lföråldrad, som ämnar succe-sift förminska Eng-
Ilands statsskuld.
— I dag har Ridd. och Adeln ytterligare fort-
salt samma ämne. Det märkligaste som härvid
förekommit har varit frågan om fastighetslåne-
lrörelsens öfverflyttning från banken till riksgälds-
kontoret, hvilket Utskottet afstyrkt. Efter en
längre diskussion, för hvilken vi i dag icke hinna
redogöra, blef Utskottets mening med 60 Ja
emot 21 Nej bifallen.
— Hos Borgareståndet upptogs hela förmidda-
gens plenum med debatt öfver 5:te och G:te SS
i finansbetänkandet; de fyra första SS antogos
Inemligen utan någon diskussion. Till slut blef
5 I antagen med ett tillägg, hvaremot den 6 S
Mitt. A och B afslogs. Litt C., 4 mom., inflicka-
Ides på 3 S, hvaremot sednare delen borttogs-
— Hos Bondeståndet hafva i dag anställts val
a Lanta. Ah pvilceoälds-