Article Image
J oo 0 OA IA SISIIEEBR BRN -faf konsistorium i Hernösand föreslaget reglemente q i I värtermin, samt uppdragit åt erkebiskopen, såJAgardh, att få vid förenade lärdomsoch apolorande riksdag, då, genom riddarhuspluralitetens för den af apologisten mag. P. Aurtn donerade -Istipendiifond, enligt hvilket årliga räntan af kapitalet, stort 4200 Rdr silfverspecie efter 18530 års myntfot, delas i 2 lika stipendier, som tillfalla 2:ne Iaf Norrländska nationen, från Hernösands gymnaIsium till Upsala universitet afgångne medellöse studerande. Stipendierna innehafvas i 2, högst 35 år. (Efter Sv. Eccl. T.) . — Den förut omnämnda anhållan af biskop gistskolorne i Carlstad införa nya skolmetoden, är låtfoljd af ansökan om dels årligt anslag dertill, intill dess skollärarnes löner förbättras, dels ett reseunderstöd för någon af skolans lärare, på det denne må kunna vid nya elementarskolan i hufvudstaden inhemta kännedom om derstädes införda lärosätt och disciplin. — Uppå biskoparne Agardhs och Hallströms Jm. fl. af de sednast utnämnde theologiedoktorer(nas ansökan att hefrias från promotion, har Reg. neddelat afslag, men med tillstånd för sökanderne att promoveras frånvarande, i händelse de af Igilugt förhinder från promotionsfesten uteblifva. — I sammanhang härmed har Reg. bestämt, att promotion:n bör försiggå i Upsala innevarande som promotor, att vidtaga de nödiga åtgärderne. — Liste der Börsenhalle meddelar följande artikel från Berlin angående vår älskliga landsmanninna Jenny Lind: Det bekräftar sig, att tredje sonen till den här anställde engelske ministern lord Westmoreland anhållit om sångerskan Jenny Linds hand. Då denne unge man, som fattat en häftig böjelse för den älskliga konstnärinnan, ej kunde erhålla hennes samtycke, emedan hon redan vore förlofvad, så begaf sig lord Westmoreland, som ej hade något att invända mot sin sons böjelse, sjelf till m:ll Lind, för att ur hennes egen mun erhålla ett svar. Hon förklarade di med mycket deltagande, att hon ej kunde besvara den böjelse lordens son fattat för henne, emedan hennes hjerta ej mera vore fritt. Det länder den unga sångerskans hjerta till heder, att det lysande öde, som kunnat blifva hennes del, icke förmått åstadkomma någon förändring i hennes äldre förhållanden., — Bland den mängd af konserter, som under denna säson varit och äro å bane, synes den, som annonseras att gilvas nästkommande Tisdag på Kongl. teatern, företrädesvis förtjena en allmännare uppmärksamhet: den gifves nemligen af Hr Kellermann, hvilken redan vid sitt förra vistande härstädes vann så stort bifall för sin intressanta talang som violoneell-virtuos. Hr Kellermann bar äfven dragit försorg om ett serdeles vackert och innehållsrikt program, hvaribland vi nämna Mendelsohns snillrika uvertyr till Hebriderna,, Webers uvertyr till Euryanthe, den ypperliga qvintetten ur Spohrs Zemire och Azor, hvarförutan Herr Gänther och Löwegren komma att biträda med solopjeser. Sjelf utför Hr Kellermann bland annat en Capriccio af Servais, en Adagio af B. Romberg, 2:ne s. k. karaktersstycken, bravurvariationer öfver den bekanta Sehnsuchtsvalser, af Servais, m. m. RR — — Efter hvad som tilldragit sig under närvaoch prelat-inflytelsens samverkan, Svenska folkets hopp att vid denna riksdag erhålla ett represen-. tationsförslag hvilande, hvilket skulle kunna motsvara nationens behof och den ståndpunkt den nu mera upphunnit i politisk insigt, måste man älven med tillfredsställelse se bemödanden att afhjelpa partiella brister i det fyrdelta representationssystemet, till dess detta kan blifva förändradt, och att åtminstone inom de serskilda fördelningarne söka plats för de orepresenterade, på sält som flera gånger förut skett. Utgående från denna åsigt, den enda som nu mera kan leda till något resultat, har Hr 4. Berg, representant i Borgareständet för Stockholm, ingifvit till Konstitutionsutskottet en motion om borttagande af förbudet i 435 Riksdagsordningen mot val till riksdagsmän inom Bondeståndet af sådana hemmansägare, som förut varit i statens tjenst eller tillhört annat riksstånd. Enligt detta förslag skulle nyssnämde få följande lydelse: Allmogen i hvart härad välje efter hemmantalet till riksdagsman i Bondeståndet: en inom häradet boende och besutten, krono-, kronoskatte-, frälse-, skatteeller frälse-säleri-hemmansägare, hvilken icke hörer till annat riksstånd, eller ordinarie beställning i rikets tjenst innehafver elc. s Man ser att en del af det så kallade femte g Ståndets elementer skulle på detta vis äga någonlaq förhoppning — om också ej något anspråk — att kunna blifva representerade inom ett ibland de redan bestående fyra Stånden. Till kompletteranle häraf för en annan del, återstode då blott, att en motsvarande förhoppning öppnades åt dem aflj letta Stånd, som icke äro hemmansägare på lan-,: let, utan bo i städerna; det fattas med ett ord, ör att göra femte Ståndet och alla förslag derom onödiga, ej mer än att Borgareståndet måtte Då lika sätt berättigas (ej förpligtas) att till reoresentanter inom sig välja husägare i städerna ch dem bland der varande näringsidkare, som icke illhöra annat Stånd eller befinna sig i statens jenst. Men om denna komplettering ej sker på amma gång, så vore ändå redan något vunnet ned hvad Hr Berg nu föreslagit i afseende på 3ondeståndet. Utan tvifvel skola dock försök ej uteblifva att nAtcätta cv danna förhättrin .. PN mA NM MM MA mma m— Ht AA mtl näaA CYRAGT

12 april 1845, sida 3

Thumbnail