Czersky, i röd broderad messhake, höll predikan Ritualen har af den romersk-katolska gudstjenster bibehållit allt det egentligen lysande och imponerande, men undviker dess många dels svårförklarliga, dels med innehållet af den krist-katolska trosbekännelsen oförenliga ceremonier. Efter predikan läste Ronge välsignelsen öfver bröde! oeh vinet, hvarefter han höll ett kommunionstal och deri utvecklade meningen med nattvarden efter skriftens ord. Sedan utdelade Ronge brödet och Czersky vinet, till något öfver 130 nattvardsgäster; mer än dubbelt så många hade anmält sig, men tiden medgaf ej en större kommunion för den dagen. Efter gudstjensten döptes sex barn. Allt tillgick med största ordning, lugn och högtidlighet, och gjorde ett djupt intryck på de tillstädesvarande. — Följande dagen infann sig en deputation, sammansatt af högt ansedda personer från Rhepprovinserna, hos Ronge, för att belyga honom sin högaktning. Sinnesstämningen i denna del af Preussen, som i början var tämligen kall för den reformatoriska rörelsen, har nu börjat så förändra sig, att den krist-katolska kyrkans anhängare snart tros komma att utgöra pluraliteten derstides. — Åfven i Danzig har nu bildat sig en krist-katolsk församling. Det väcker i Preussen mycket uppseende, att ryska regeringen nyligen anbefallt n stark befästning af Kalisch, på preussiska gränsen; och det påstås att preussiska sändebudet fått befallning från sitt hof att af ryska kabinettet begära förklaring deröfver. Utan tvifvel — yttrar härom den censurerade tyska tidningen som berättar det — kunna tingens skiften anses märkvärdiga nog, då två bland de makter, som fordom tillsammans stiftade den heliga alliansen, nu utvexla förklaringar öfver åtgärder, som den ena tycks rigta mot den andra. RYSSLAND. Från Ryska gränsen berättas att Storfursten Konstantin skall ha yttrat sin önskan att få deltaga i detta års kaukasiska fälttåg, men fått afslag. I stället säges han komma att företaga en resa långsåt Svarta hafvets kuster och äfven göra ett besök i Konstantinopel. Den förste kejserlige Konstantin, som sedan Turkarnes eröfring beträdt Stambols område, skulle sålunda komma från Ryssland. TURKIET. Turkiska politiken, i afseende på styrelsen af Libanon, är finare än de europeiska diplomaterna föreställt sig. Man vet att de alltjemt sträfvat utt få emiren Beschirs det europeiska intresset illgifna och till romersk-katholska trosbekännelsen långt för detta öfvergångna Drusiska regentslägt — familjen Schehab — återinsatt som öfvermufvud för Druserna, och för Maroniterna på samna gårg; men i slutet af Februari öfvergingo mir Beschirs son, emir Emin, och hans brorson, mir Kaspin, oförmodadt till Islamismen, fastn emir Emin just var den medlem af familjen öchehab, som de kristne på Libanen önskade få ill styresman. Emir Beschir har nu låtit förlara, att den honom härigenom tillfogade skymf cke tillåter honom längre qvarstadna i Konstaninopel; han önskar draga sig tillbaka i någon uropeisk stat, för sina återstående dagar, och ar hes Porten anhållit om den pension, som långt ör detta blifvit honom lofvad. OSTINDIEN. Den till holländska Ostindien hörande ön Gilie, valfannan mil öster om Bamian, der holländska suvernören residerar, anfölls den 22 sistl. Oktoer af fem stora och sex små sjöröfvareskepp, ch utplundrades alldeles, sedan invånare flyktat indan. Guvernören på Bamian fann sig för svag tt förfölja sjöröfrarne, och man fruktade att det ika byte, dessa gjort på Gilie, skulle reta dem ill dylika anfall på andra öar i grannskapet. Jen 31 stötte ett handelsskepp på 9 sjöröfvareartyg, men redde sig lyekligen ifrån dem, med örlust af två man, som stupade på hans sida, wvaremot han sköt ett af de anfallarde skeppen sank. -— -—os m Ät mm oh