— En ledamot af Riddarhuset, Hr R. Cederschiöld,
ar begärt rum för nedanstående:
Till Redaktionen af tidningen Aftonbladet!
Uti en i Aftonbladet för den 13 dennes insänd artikel har
hilaletes uppgifvit, att, ibland de flere marquanta anföran-
len, som den 8 nästlidne Februari å Riddarhuset afgåfvos:
afseende på den föreslagne underdåniga protesten emot
le öfrige trenne stånders beslut, angående den olika arfs--
ch gifterättens upphörande, mitt yttrande isynnerhet skulle
ara förljent af en närmare uppmärksamhet; och som Re-
aktionen synes hafva i det närmaste deat denna åsigt, får
ag anhålla, det Redaktionen behagade, så fort sig göra lå-
er, uli tidaingen intaga så väl dessa rader, som äfven
ämnde yttrande, Hvaraf en afskrift för sådant ändamål
ärjemte bifogas.
Om den del af allmänheten, som behagar genomläsa mitt
rande, verkligen skulle finna, att jag deruti så obarm-
erligt felat emot- logiken, som Philaletes försäkrat, så kan
ag till mitt urskuldande i detta afseende endast åberopa,
ut fel äro ifrån menskliga naturen oskiljaktige, och att nå-
n brist derpå således icke heller hos mig kan vara att
änta.
fven om denna min ursäkt icke af alla skulle finnas an-
agiig, vill jag dock hoppas, att den skall blifva godkänd
vf Philaletes (sanningsvännen) helst han sjelf uti den insända
rtikeln (äfven om densamma skule stå i fullkomlig har-
noni med logi:en, hvarom jag ej ämnar ingå i någon un-
lersökning) på det mest oförsynta sätt felat emot samnin-
xen. Han har nemligen börjat sin artikel med det förkla-
ande, att jag skulle bafva ådagalagt brist på all parla-
mentarisk takt derigenom, att jag gjort den gamla, redan
ängesedan afgjorda tvisten om den lika arfsrätten till före-
mål för öfverläggning, i stället för att endast yttra mig om
idressen. Att denna mig påbördade beskyllning står i up-
oenbar strid emot sanna förhållandet, behagade läsaren in--
remta af milt anförande. Det var nemligen just jag, som
med anledning deraf, att flere, om icke de fleste af föregå-
onde talarne sökte utveckla skälen för och emiot den olika
arsrättens bibehållande, började mitt yttrande med att fästa
Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet derpå, att nämnde
fråga redan långt förut vere oåterkalleligen afgjord, och att
föremålet för öfverläggningen nu endast vore, huruvida den
för Ridderskapet och Aden till en del olika arfs- och gifto-
rätten kunde anses vara af privilegii natur eler. ej, enär
derpå berodde om den föreslagne adressen borde afgifvas.
Hela mitt anförande åsyftar ock; enligt hvad läsaren deraf
jorde inhemta, endast att bevisa, det den olika arfs- ech
viftorätten för Ridderskapet och Adeln är af priv
Hvaremo:; uti samma anförande icke ett enda ord blifvit;
yttradt till försvar för bibehållandet af den olika arfs- och
iftorätten, hvilken fråga, såsom ofvan nämndt är, då icke
utgjorde föremål för öfverläggning.
Slutligen har Philaletes, med anledning deraf; att jag uti
mitt anförande, bland annat, yttrat, alt, om frågan vore af
privilegii natur, det beslut, som trenne stånd i afseende
derå fattat, icke grundlagsenligen kunde af Kongl. Maj:t i
nåder bifallas emot det 4:e ståndets på 144 RB. F. grun-
lade protest, behagat Mill mig framställa den fråga: hvad
ag kan göra eller låta, om Kongl. Maj:t, på grund af
;renne stånds redan fat:ade beslut, icke desto mindre sätter
lenna grundlagsenliga åtgärd i verket?,
Härtill får jag svara, att, derest Kongl. Maj:t i nåderi.
skulle finna Ridderskapets och Adelns på nyssnämnde -
Regeringsformen grundade protest icke lägga hinder i vä
ven för nådigt bifall till hvåd trenne stånd uti ifrågavarande
ne beslutat, något görande i anledning af den lagför-
dring, som deraf blefve en följd, hvad mig enskildt bes
äffar, så mycket mindre erfordras, som jag redan långt
för detta förordnat, att mina. barn efter min död skola ärfva
ika, och jag ämnar låta detta mitt förordnande förblifva-
sförändradt, ehvad Kongl. Maj:t skulle täckas i nåder be-
sluta den olika arfsrättens upphörande, eller ej.
För den händelse, att Philaletes skulle ämna hedra mitt
unförande med några anmärkningar äfven i sak, så får jag
hos Redaktionen uttrycka den önskan, att sådana anmärk-
ningar måtte finna plats uli samma tidningsblad, der mitt
anförande intages, på det att, i händelse sanningen skulle
uti anmärkningarne komma att röna en lika obarmhertig
medfarl, som i den insända artikeln, läsaren må blifva E
illfälle att sjelf kunna följa sanningsvännen på spåren.
Stockholm den 45 Mars 1845. La å
: Robert Cederschiöld.
Herr Cederschöld, Robert Theophron: Om förhållandet
vore sådant, som grefve Frölich på förmiddagen uppgifvit,
Her ätt Ridd. och Adelns ledamöter här voro församlade i.
en kommitte, der hvar och en serskild medlem borde till-
kännagifva sin enskilda önskan om sättet, huru han ville,
alt arf efter honom skulle skiftas, så vore visserligen äf--
ven jag benägen att förklara mig för den lika arfsrätten.
Men nu är förhå!landet icke sådant. Här är alldeles icke
råga derom, alt Ridd. och Adeln nu skola fatta nägot be-
slut, huruvida de vilja, att den lika eller olika arfsrätten
kall tillämpas, ty derom har Ståndet redan beslutat, då det
vid ett föregående tillfälle förkastade det förslag; som blif-
vit uppgjordt för den lika arfs-. och -giftorättens införande;
ch då detta beslut vid innevarande riksmöte är oåterkal-
eligt, så måste det vara sen pligt för hvarje medlem af
letta hus, ej allenast att respektera samma beslut, utan
