-ställda historiken öfver Adeln, erinrade tal. or iBondeståndets anor: på allshärjartinget höjde oc -sänkte folket sina sköldar, och man lyssnade til dess röst; man borde äfven nu Lyssna dertill, fol ;ket :har ännu samma rättigheter. Jon Olsson från Gefleborgs län fann att ma i de begge förslagen — Hr Ekholms och Beng Gudmundssons — hade gått nog långt, hvar p -sitt håll. Han war likväl mest böjd för antagan de af flr Ekholms förslag, men med de modifi kationcer förre talmannen Anders Eriksson före it; annars ville han med några iemkningar bi engt Gudmundssons. Hans Persson från Gefleborgs län tillstyrkt det sistnämnda förslagets antagande. Han frågad om Bondeståndet skulle göra koncessioner, nä de. privilegierade Stånden ej ville göra några så dana. Folket hade sagt hvad det wille ha; tala rens kommittenter hade ålagt honom att var orubblig i förra riksdagens yrkande. Ola Feppsson från Blekinge, hvars åsigter de lades af Lars Pettersson och Gustaf Appelqvis från samma län, var visserligen ej fullt benägei för hvarken det ena eller andra förslaget, men a två onda ting ville han välja det minsta, och an tog således Bengt Gudmundssons förslag, me en modifikation i afsende på representanterna antal för städerna, det han, liksom flere andra ville hafva nedsatt. : Nils Strindlund tillkännagaf, att hans tanka om företrädet af förnuftiga klassval vorooför ändrade. Han kunde ej gilla de allmänna valen såsom föranledande intriger. Han ville dock m ej försöka att verka på någons öfvertygelse, uta anhöll blott att hans åsigter måtte få stå i pro tokollet för hans räkning; i en framtid skulle di måhända godkännas. Nils Peter Petersson för Calmar län yttrade att tarkarne om fördelarne af allmänna val vor i hans hemort mycket delade; många trodd nemligen att med ett sådant valsätt riksdagarnt skulle blifva herredagar. Tal. hade dock funni att man ej behöfde vara länge med, för att ins nödvändigheten af en representationsförändring Den af Utsk. föreslagna vore dock oantaglig. Tal biföll Bengt Gudmundssons förslag. Per Jönsson från Skåne, trodde, lika mec Strindlund, att klassval voro de bästa — framti den skulle u visa det — men som de för närva rande icke hade några sympathier, ansåg Tal. sä krast vara, all antaga Bengt Gudmundssons för slag, ty der har man något att låta pruta mec sig, och slipper att taga de smulor, som framde les falla från våra herrars bordp. Beng! Gudmundsson erhöll åter ordet, och anställ de en jemförelse emellan sitt och Hr Ekholms för slag. Fan anmärkte att bristerna i hans eget för slag -ej af någon talare blifvit uppgifna, och upp manade den, som hade något att klandra i för slaget, ati framställa sina anmärkningar, på de tal. måtte komma i tillfälle att besvara dem. Vic Hr Ekbolms förslag hade många ändringar blif vit föreslagna äfven af dess försvarare. Emot ta larens förslag hade man blott anmärkt, alt stä derna skulle erhålla för -högt antal representan. ter emo! landet. Tal. hade, för att bereda för :slaget bifall af Borgarståndet, ej velat minska antalet af representanter för städerna, men för at få förslacet i öfrigt antaget af Bondeståndet, ville han ej vara envis, utan hade uppgjort en ny fördelning af riksförsamlingens ledamöter, så at. desamma skulle blifva 463 för landet och 53 för städerna. Många ledamöter instämde i detta yttrande Jacob Kihlblom uppmanade ståndsbröderna atl åtminstone antaga grunderna af Hr Ekholms re servation, med de förändringar och modifikationer, som af åtskilliga talare blifvit föreslagna Dahllöf anmärkte att Bengt Gudmundssons förslaät i vissa delar vore radikalare, än det år 1840 uppgjorda; tal. ville. gå in på de i Hr Ekholm förslag yrkade modifikationer, blott detsamma grunder blefvo antagna. Nils Persson sade sig e kunna begripa afsigten hos dem, som ifrade fö Bengt Gudmundssons förslag, ty man kunde ej in billa sig att det skulle blifva bifallet; de som ar: betade för detsamma önskade måhända ingen för ändring: och huru kan det vara möjligt — frå gade talaren — att sådane tänkesätt blifvit rå dande inom vårt stånd? — Hr Ekholms förslat hade gifna företräden, och Tal. tillstyrkte anta gande ai dess. grunder. Rulbergy yttrade sig helt kort. Han ville at Bengt Gudmundssons förslag skulle blifva kontra proposition, såsom uttryckande ståndets gällande mening. För? özillande och återremiss af Konstitutions autskoltets memorial talade, utom ofvan uppräknade ledamöter, äfven Jöns Jönsson från Skåne, Johar Persson från Upland, Peter Mårtensson från Jönköpings län, Anders Olofsson från Jemtland; Ander: Göransson från Stora Kopparbergs län och Mau ritz -Sahlen från Westernorrland. Emot beslutet, hvarigenom Bengt EGudmunds. sons förslag antogs såsom ståndets gemensamm: tanka, reserverade sig Carl Gustaf Bruhn, -Johar Fredr. Dabllöf, Per Sahlström Nils Pehrsson Jacob Kiblblom, Fredr. v. Zweigbergk, Joh. Aug Zetterberg m. fl. Anders Andersson från Skara borgs län begärde att blifva : entledigad från sir plats i Konstitutionsutskottet, emedan han i der nu afgjorda frågan ej kunde gå ståndets plurali tets önskningar till mötes. KUNGLIGA TEATERN.