-ställda historiken öfver Adeln, erinrade tal. or
iBondeståndets anor: på allshärjartinget höjde oc
-sänkte folket sina sköldar, och man lyssnade til
dess röst; man borde äfven nu Lyssna dertill, fol
;ket :har ännu samma rättigheter.
Jon Olsson från Gefleborgs län fann att ma
i de begge förslagen — Hr Ekholms och Beng
Gudmundssons — hade gått nog långt, hvar p
-sitt håll. Han war likväl mest böjd för antagan
de af flr Ekholms förslag, men med de modifi
kationcer förre talmannen Anders Eriksson före
it; annars ville han med några iemkningar bi
engt Gudmundssons.
Hans Persson från Gefleborgs län tillstyrkt
det sistnämnda förslagets antagande. Han frågad
om Bondeståndet skulle göra koncessioner, nä
de. privilegierade Stånden ej ville göra några så
dana. Folket hade sagt hvad det wille ha; tala
rens kommittenter hade ålagt honom att var
orubblig i förra riksdagens yrkande.
Ola Feppsson från Blekinge, hvars åsigter de
lades af Lars Pettersson och Gustaf Appelqvis
från samma län, var visserligen ej fullt benägei
för hvarken det ena eller andra förslaget, men a
två onda ting ville han välja det minsta, och an
tog således Bengt Gudmundssons förslag, me
en modifikation i afsende på representanterna
antal för städerna, det han, liksom flere andra
ville hafva nedsatt. :
Nils Strindlund tillkännagaf, att hans tanka
om företrädet af förnuftiga klassval vorooför
ändrade. Han kunde ej gilla de allmänna valen
såsom föranledande intriger. Han ville dock m
ej försöka att verka på någons öfvertygelse, uta
anhöll blott att hans åsigter måtte få stå i pro
tokollet för hans räkning; i en framtid skulle di
måhända godkännas.
Nils Peter Petersson för Calmar län yttrade
att tarkarne om fördelarne af allmänna val vor
i hans hemort mycket delade; många trodd
nemligen att med ett sådant valsätt riksdagarnt
skulle blifva herredagar. Tal. hade dock funni
att man ej behöfde vara länge med, för att ins
nödvändigheten af en representationsförändring
Den af Utsk. föreslagna vore dock oantaglig. Tal
biföll Bengt Gudmundssons förslag.
Per Jönsson från Skåne, trodde, lika mec
Strindlund, att klassval voro de bästa — framti
den skulle u visa det — men som de för närva
rande icke hade några sympathier, ansåg Tal. sä
krast vara, all antaga Bengt Gudmundssons för
slag, ty der har man något att låta pruta mec
sig, och slipper att taga de smulor, som framde
les falla från våra herrars bordp.
Beng! Gudmundsson erhöll åter ordet, och anställ
de en jemförelse emellan sitt och Hr Ekholms för
slag. Fan anmärkte att bristerna i hans eget för
slag -ej af någon talare blifvit uppgifna, och upp
manade den, som hade något att klandra i för
slaget, ati framställa sina anmärkningar, på de
tal. måtte komma i tillfälle att besvara dem. Vic
Hr Ekbolms förslag hade många ändringar blif
vit föreslagna äfven af dess försvarare. Emot ta
larens förslag hade man blott anmärkt, alt stä
derna skulle erhålla för -högt antal representan.
ter emo! landet. Tal. hade, för att bereda för
:slaget bifall af Borgarståndet, ej velat minska an-
talet af representanter för städerna, men för at
få förslacet i öfrigt antaget af Bondeståndet, ville
han ej vara envis, utan hade uppgjort en ny för-
delning af riksförsamlingens ledamöter, så at. de-
samma skulle blifva 463 för landet och 53 för
städerna.
Många ledamöter instämde i detta yttrande
Jacob Kihlblom uppmanade ståndsbröderna atl
åtminstone antaga grunderna af Hr Ekholms re
servation, med de förändringar och modifikatio-
ner, som af åtskilliga talare blifvit föreslagna
Dahllöf anmärkte att Bengt Gudmundssons förslaät
i vissa delar vore radikalare, än det år 1840
uppgjorda; tal. ville. gå in på de i Hr Ekholm
förslag yrkade modifikationer, blott detsamma
grunder blefvo antagna. Nils Persson sade sig e
kunna begripa afsigten hos dem, som ifrade fö
Bengt Gudmundssons förslag, ty man kunde ej in
billa sig att det skulle blifva bifallet; de som ar:
betade för detsamma önskade måhända ingen för
ändring: och huru kan det vara möjligt — frå
gade talaren — att sådane tänkesätt blifvit rå
dande inom vårt stånd? — Hr Ekholms förslat
hade gifna företräden, och Tal. tillstyrkte anta
gande ai dess. grunder.
Rulbergy yttrade sig helt kort. Han ville at
Bengt Gudmundssons förslag skulle blifva kontra
proposition, såsom uttryckande ståndets gällande
mening.
För? özillande och återremiss af Konstitutions
autskoltets memorial talade, utom ofvan uppräknade
ledamöter, äfven Jöns Jönsson från Skåne, Johar
Persson från Upland, Peter Mårtensson från Jön-
köpings län, Anders Olofsson från Jemtland; Ander:
Göransson från Stora Kopparbergs län och Mau
ritz -Sahlen från Westernorrland.
Emot beslutet, hvarigenom Bengt EGudmunds.
sons förslag antogs såsom ståndets gemensamm:
tanka, reserverade sig Carl Gustaf Bruhn, -Johar
Fredr. Dabllöf, Per Sahlström Nils Pehrsson
Jacob Kiblblom, Fredr. v. Zweigbergk, Joh. Aug
Zetterberg m. fl. Anders Andersson från Skara
borgs län begärde att blifva : entledigad från sir
plats i Konstitutionsutskottet, emedan han i der
nu afgjorda frågan ej kunde gå ståndets plurali
tets önskningar till mötes.
KUNGLIGA TEATERN.