OM RELIGIONSUNDERVISNINGEN. Uti en polemik mellan Norrlandsposten oc en insändare i Gefleborgs läns tidning angåend småbarnsskolor, hvilka den förre varmt förorda men den sednare anser äga många brister, ha den sistnämnde framställt några erinringar rö rande den hos oss brukliga methoden för reli gionsundervisning, hvilka väl icke kunna säga Vara nya, men icke dess mindre förtjenta att ta gas i öfvervägande. Författaren i Norrlandsposten hade beklaga frånvaron af ett rätt, kristligt lif, och insändarer i Gefleborgs tidning frågar med anledning dera hvad orsaken till denna brist må vara. Brist på religionsundervisning, säger han, syne icke kunna vara orsaken, då vanligen barnet knapp lärt sig läsa rent i bok, förr än det får begynna läs: ningen af katekesen. Så kan väl synas; men vi tr dock, att i sättet för denna undervisning ligger el stort fel. Afven religionsundervisningen har lidi och lider af sträfvandet efter ytan, hvilket gjort sig gällande framför det efter kärnan. TI erkcbiskop Lindbloms, i den vanligaste upplagan af katekesen intagna, erinran för skollärare fordrar han, bland annat: att icke till utanläsning förelägga barnet något. som det icke, efter sina förmögenheter, begriper samt tillika erkänner såsom sannt, nyttigt och användbart i lefvernet. Annu har man gjort intet afseende på denna, såsom vi tro, vigtiga omständighet vid den första undervisningen i religionen. Utanläsningsmethoden, utan afseende på begreppet, har gjort sig gällande, och deraf har följt dels att mången lärare och lärarinna, som endast på detta sätt blifvit undervisade, sjelfva ej kännt läroboken till hela dess innehåll, ej haft redigt begrepp om alla dess delar, dels att de lärjungar, som af dessa fått sin undervisning, mäst vidkännas samma brist. År religionsundervisningen ämnad att verka på lifvet, så kunna vi ej annat än anse det för ctt stort fel att begynna med att bibringa densamma såsom en liflös utanlexa, hvilken först vid 45 446 års ålder skall genom nattvardsskolan få lif och förmåga att verka. Nu frågas: Hvad säkerhet gifves, att undervisningen i småbarnsskolan ej tager samma felaktiga riktning, som ofvan är angifven? Hvad säkerhet hafva vi, att det ständiga talet om Gud och Frälsaren, synden och förderfyet hos menniskan, om Guds nådeanstalt till hennes frälsning, hvilket artikelförfattaren framför allt anser böra föredragas för det 2 å 3-åriga barnet, icke blifver ett tomt tal, utan inre lif och värme hos barnet? Ja, vi äro till och med nog förmätna att fräga, huru läran om syndaförderfvet och frälsningen skall vid denna ålder framställas, för att blifva annat, än toma fraser i barnets mun. Djupare, än artikelförfattaren, har sannerligen Louise Schepler insett, hvad som kan läras denna späda ålder, då hon, enligt hvad artikelförfattaren anför, utan att nämna något om syndaförderfvet, uppmanar att hos barnen ingjuta kärlek till Gud och nästan. Grundvalen i vårt goda förhållande till Gud är kärleken. Väck denna kärlek genom hänvisandet till Guds kärlek och godhet emot oss. bevisad i allt, så i naturen, som i menniskolifvet. Älskom Gud, ty han hafver först älskat oss. När menniskan sålunda tnsett, och kännt, huru mycket manar henne, att älska Gud, och lärt sig klart inse, hvari denna kärlek består, och hon dock finner sig icke kunna älska honom så högt, som hon bör, då, först då skall syndaförderfvet kunna. kännas, och först när det kan kännas, bör det föredragas såsom lära. Illa skulle åtminstone vi anse den uppfostrare göra, som, om han af en fader mottagit ett kärlekslöst och. olydigt barn att uppfostras till ett godt barn, skulle lära detta barn lura svårt det har att älska sin fader, inhan han ärt detsamma att älska honom. Skulle ej kännedomen om denna svårighet att älska kunna blifva barnet en ursäkt för bristande kärlek och en anledning Itt fortfara dermed ? ixs ä ; emm— —c———— J — Redattionen har blifvit anmedad att lemna ofentlighet åt en skrift af katholska församlingens härarande pastor, i anledning af Stockholms stads konistorii sednast meddelade påminnelser vid härvarande icarii Apostolici, Hr Studachs förklaring. Vi hafve elat tillkännagifva detta, emedan några dagar ännu orde förflyta, innan vi få tillfälle meddela skriften. BOKHANDELS-BULLETIN. HELSOVÄNNEN,