höfdinge, den bekante skriftställaren doktor Wetterbergh (Onkel Adam) erhöll enhällig kallelse, til följe hvaraf han också redan tillträdt sin befattning som ett slags borgmästare, och är en af de få, som kanske bäst dokumenterat sin kännedom af hvad elt samhälle saknar och hvar botemedlet liggerp. — Från Kalmar har utgått en inbjudning att teckna sig för en opinionsyttring af följande innehåll: Övertygade att endast det Representationssätt, som medgifver allmän valrätt, öfverensstämmer med rältvisa och billighet emot alla; få undertecknade härmed öppet uttala vår åsigt: att ståndsoch klassvalen böra för alltid förkastas, och den af Svenska folket så efterlängtade förändringen i representationsättet grundas på allmänna valprincipen, med de modifikationer, som ingått i ;Reformvännernes, förslag till representationens ombildning. — Till Red. har blifvit insänd en artikel med reflexioner .deröfver, att Rikets Ständer ansett otillständigt att hålla plena i Lördags, den 8 Mars, emedan det vore årsdagen af Konung Carl Johans dödsdag. Insändaren anmärker att rådslåendet öfver rikets väl icke kan vara mera oheligt, än att domstolar och embetsverk arbeta den dagen, bodar hållas öppna 0. s. Vv. Detta allt är visserligen rätt; vi hafve blott en invändning dervid, nemligen, att något sådant beslut, som det anmärkta, ej blifvit af Rikets Ständer fattadt, hvarföre ocksä utskotten den dagen voro samlade. — Vid krigsakademien på Carlberg firades sistlidne Lördag Carl XIV:s dödsdag med tableaux vivants i två afdelningar, samt sång och deklamation. Till enkefru grefvinnan Brahe öfverlemnades vid samma tillfälle, på kadettkorpsens vägnar, en krans af eterneller, med anhållan att den måtte nedläggas å aflidne excellensen gr. Brahes graf vid Rydboholm. — Hr Fr. Kinmansons recett sistl. gårdag gaf ett godt, ehuru ej alldeles fullt hus. Man återsåg med nöje en gammal lyrisk-dramatisk bekant — Hvita frun — och utom ouvertyren till Lodoiska, samt den bekanta tenorarian med obligatviolin ur op. Ryno, regalerades man med en liten scen, benämnd Kom, — spelad af Hr Dahlqvist och M:ll Högqvist — en bagatell, som man dock åtminstone för en gång kan stå ut med. — Man hade i allmänhet skäl att vara belåten med sin afton, och den förtiente recettagaren mottogs med de lifligaste applåder så val vid sitt inträdande, som då han inropades vid representationens slut. — För aftonens specialiteter skola vi framdelies redogöra.