denankar till aila delar, och ati jag saledes tillstyr-
ker bifall till den nu föredragna punkten af de sam-
mansatta Utskottens förslag. (Forts. följer.)
STA OK TOLII.
Tvenne af de felande utländska posterna an-
kommo i går afton, och medförde tidningar från
London af d. 22, från Paris af d. 24 Febr., samt
från Hamburg af d. 4 dennes. Således felas nu-
mera blott en Hamburgerpost.
FRANKRIKE.
Efter det att debatten öfver anslaget till de
hemliga fonderna blifvit förd å oppositionens, el-
ler rättare såsom man kallar högra och venstra
yttersta sidornas tillfälliga förening, koalitionons
sida, ganska lamt i sak, och hufvudsakligen un-
der klander af utrikes politiken, samt med utrop
att en ny ministere erfordrades, undertryckte den
konservativa delen af kammaren ett amendement,
som åsyftade nedsättning af anslagets belopp, med
229 röster mot 205. Ministeren hade således 24
rösters majoritet: och trogen samma princip, som
vid adressens afgörande, undandrog sig hela den
gamla oppositionen att rösta i hufvudfrågan. An-
slaget biölls således af det ministeriella partiet,
med 227 röster mot endast några fyrtio.
Efter !denna saks afgörande föra de ministeri-
ella bladen ett segrande språk. så obetydlig segren
synes vara; men alla tro, att kammaren kommer
att upplösas, sedan denna session blifvit slutad.
Ir Guizot fattade mod efter voteringen om
amendementet. Han sade sig gerna vilja lemna
makten, om någon annan kunde öfvertaga den
och vinna majoritet — men som hrr Thiers och
Odillon Barrot ej ville emottaga affärernas led-
ning och hr Billault var den ende, som ej sagt
nej dertill, men ej kunnat segra, så ville han
(Guizot) behålla den, så länge majoriteten visade
honom förtroende. Detta vill med andra ord
säga: så länge korruption kan uppehålla nuva-
rande sakernas ställning, så blifver ministeren qvar.
Under det att den inre ställningen för regerin-
gen synes blifva alltmer betänklig, ser det ut som
äfven yttre förhållanden skulle komma att in-
gifva bekymmer. Mellan hr Guizot och grefve
Appony, österrikiskt sändebud, hållas täta kon-
ferenser om schweitziska sakerna. Österrike för-
klarar sig väl mot tillåtelsen för jesuiterne att
inkomma i Schweitz, men tillika mot sättet hvar-
på de blifva åter utdrifna. Franska kabinettet
ser mera politiska grunder än religiösa till oron
i nämnde land; den befarar att det revolutionära
partiet, understödt af Bern, som wil blifva cen-
tralmakt, söker återställa en unitarisk republik.
Detta tror man kunde blifva vådligt,emedan fri-
hetsprinciperna då skulle segra öfver de små ari-
stokratiska intressena och äfven i Frankrike lifva
de republikanska ideerna.
I deputerade kammaren hade Garnier Pages
fordrat af ministrarne, att de skulle söka hindra
det nya spanska lånets upptagande i Frankrike.
Han erinrade om att Spanien genom bankrutt
undandragit sig betalningen af två stora lån, som
förut gjorts i Frankrike. Ministrarne åter åbe-
ropade svårigheten att blanda sig i andra rege-
ringars penningetransaktioner. Resultatet var ej
vid postens afgång kändt.
SPANIEN.
Man synes börja inse, att regeringens nu af-
lemnade proposition om andliga godsens återstäl-
lande till presterskapet är det största steg till
reaktion i landet, som kan företagas, och att, om
det bifalles, prestväldet kommer att åter uppresa
hufvudet, liksom före revolutionen. Motståndet
tros blifva ganska starkt emot propositionen.
Ett uppror har varit tillämnadt i Vittoria, och
en mängd officerare och underofficerare hafva
blifvit arresterade. Man gaf ut, att det var i
Esparterisk anda; men det visar sig redan, att
det snarare utgått från Carlisterna, som nu, sedan
presterna hoppas återvinna inflytelse, understödjas
af dem. Att i Basckiska provinserna Espartero
icke har stort medbLåll, inses lätt, ty han bröt
sina löften till dessa provinser, angående betryg-
gandet af deras serskilda rättigheter.
PORTUGAL.
Drottningen förlöstes den 47 Februari lyckligt
med en prinsessa; och nöjen och offentliga lust-
barheter upptaga alla klasser under fastlagen.
Litzt ger stora konserter, och har spelat på hof-
vet, samt derföre fått sig en gulddosa, värd 5900
Rdr Bes, samt Christus-orden.
STORBRITANNIEN.
Långa debatter hafva förefallit i underhuset,
rörande den bekanta frågan om brefs öppnande
på posten i London. Det lyckades väl ministrarne
att parera undan, så till vida, att den undersök-
ning, som Hr Duncombe yrkat öfver den om-
ständigheten, att bref, adresserade till honom, blif-
vit öppnade på inrikesministerns befallning, afslog:
med 240 röster mot 95. Men motionären till
kännagaf genast efter omröstningens slut, att har
en af de följande dagarne skulle föreslå huset, at
låta kalla inför sitt skrank vissa tjenstemän vi
postverket, och ålägga dem att uppgifva på hvil
kens befallning de öppnat bref, adresserade til
Hr Duncombe. Saken är således på långt nä
icke ännu slut.
Vid en af Föreningens emot spannmåils-lagarnt
sednaste sammankomster hörde man, hvad hit
tills varit utan exempel vid dessa tillfillen, Si
Robert Peel berömmas. Alla talarne prisade han
föreslagna arrangementer i afseende på tulltarif
TT. les la 4il! Ja ctamm hun 8 ooh