denankar till aila delar, och ati jag saledes tillstyrker bifall till den nu föredragna punkten af de sammansatta Utskottens förslag. (Forts. följer.) STA OK TOLII. Tvenne af de felande utländska posterna ankommo i går afton, och medförde tidningar från London af d. 22, från Paris af d. 24 Febr., samt från Hamburg af d. 4 dennes. Således felas numera blott en Hamburgerpost. FRANKRIKE. Efter det att debatten öfver anslaget till de hemliga fonderna blifvit förd å oppositionens, eller rättare såsom man kallar högra och venstra yttersta sidornas tillfälliga förening, koalitionons sida, ganska lamt i sak, och hufvudsakligen under klander af utrikes politiken, samt med utrop att en ny ministere erfordrades, undertryckte den konservativa delen af kammaren ett amendement, som åsyftade nedsättning af anslagets belopp, med 229 röster mot 205. Ministeren hade således 24 rösters majoritet: och trogen samma princip, som vid adressens afgörande, undandrog sig hela den gamla oppositionen att rösta i hufvudfrågan. Anslaget biölls således af det ministeriella partiet, med 227 röster mot endast några fyrtio. Efter !denna saks afgörande föra de ministeriella bladen ett segrande språk. så obetydlig segren synes vara; men alla tro, att kammaren kommer att upplösas, sedan denna session blifvit slutad. Ir Guizot fattade mod efter voteringen om amendementet. Han sade sig gerna vilja lemna makten, om någon annan kunde öfvertaga den och vinna majoritet — men som hrr Thiers och Odillon Barrot ej ville emottaga affärernas ledning och hr Billault var den ende, som ej sagt nej dertill, men ej kunnat segra, så ville han (Guizot) behålla den, så länge majoriteten visade honom förtroende. Detta vill med andra ord säga: så länge korruption kan uppehålla nuvarande sakernas ställning, så blifver ministeren qvar. Under det att den inre ställningen för regeringen synes blifva alltmer betänklig, ser det ut som äfven yttre förhållanden skulle komma att ingifva bekymmer. Mellan hr Guizot och grefve Appony, österrikiskt sändebud, hållas täta konferenser om schweitziska sakerna. Österrike förklarar sig väl mot tillåtelsen för jesuiterne att inkomma i Schweitz, men tillika mot sättet hvarpå de blifva åter utdrifna. Franska kabinettet ser mera politiska grunder än religiösa till oron i nämnde land; den befarar att det revolutionära partiet, understödt af Bern, som wil blifva centralmakt, söker återställa en unitarisk republik. Detta tror man kunde blifva vådligt,emedan frihetsprinciperna då skulle segra öfver de små aristokratiska intressena och äfven i Frankrike lifva de republikanska ideerna. I deputerade kammaren hade Garnier Pages fordrat af ministrarne, att de skulle söka hindra det nya spanska lånets upptagande i Frankrike. Han erinrade om att Spanien genom bankrutt undandragit sig betalningen af två stora lån, som förut gjorts i Frankrike. Ministrarne åter åberopade svårigheten att blanda sig i andra regeringars penningetransaktioner. Resultatet var ej vid postens afgång kändt. SPANIEN. Man synes börja inse, att regeringens nu aflemnade proposition om andliga godsens återställande till presterskapet är det största steg till reaktion i landet, som kan företagas, och att, om det bifalles, prestväldet kommer att åter uppresa hufvudet, liksom före revolutionen. Motståndet tros blifva ganska starkt emot propositionen. Ett uppror har varit tillämnadt i Vittoria, och en mängd officerare och underofficerare hafva blifvit arresterade. Man gaf ut, att det var i Esparterisk anda; men det visar sig redan, att det snarare utgått från Carlisterna, som nu, sedan presterna hoppas återvinna inflytelse, understödjas af dem. Att i Basckiska provinserna Espartero icke har stort medbLåll, inses lätt, ty han bröt sina löften till dessa provinser, angående betryggandet af deras serskilda rättigheter. PORTUGAL. Drottningen förlöstes den 47 Februari lyckligt med en prinsessa; och nöjen och offentliga lustbarheter upptaga alla klasser under fastlagen. Litzt ger stora konserter, och har spelat på hofvet, samt derföre fått sig en gulddosa, värd 5900 Rdr Bes, samt Christus-orden. STORBRITANNIEN. Långa debatter hafva förefallit i underhuset, rörande den bekanta frågan om brefs öppnande på posten i London. Det lyckades väl ministrarne att parera undan, så till vida, att den undersökning, som Hr Duncombe yrkat öfver den omständigheten, att bref, adresserade till honom, blifvit öppnade på inrikesministerns befallning, afslog: med 240 röster mot 95. Men motionären till kännagaf genast efter omröstningens slut, att har en af de följande dagarne skulle föreslå huset, at låta kalla inför sitt skrank vissa tjenstemän vi postverket, och ålägga dem att uppgifva på hvil kens befallning de öppnat bref, adresserade til Hr Duncombe. Saken är således på långt nä icke ännu slut. Vid en af Föreningens emot spannmåils-lagarnt sednaste sammankomster hörde man, hvad hit tills varit utan exempel vid dessa tillfillen, Si Robert Peel berömmas. Alla talarne prisade han föreslagna arrangementer i afseende på tulltarif TT. les la 4il! Ja ctamm hun 8 ooh