vara en sanning; men insändaren vågar deremot hel
och hållet bestrida möjligheten att till Maj månad
slut af den nu synliga fyndigheten uppbryta 100 St
äfven med ansträngdt arbete, och tror att uppgifter
det malmen äger ett värde af 435 å 20 Rdr pr SY
äå mycket mindre grundar sig på någon säker be
räkning, som den ännu icke blifvit i stort proberad
Fyndighetens ringa bredd gör arbetet kostsamt, oc
om dess fortfarande till det djup, som behöfves, fö
att betäcka den höga köpeskillingen, äger man inge!
visshet, då några gamla djupa grufvor på denna fyn
dighet ej finnas i grannskapet.
Det mest bekanta och längst avancerade försöke
är Hr Elzviks vid Guldsmedshyttan. Malmen i d
båda nya grufvor, som äro brutne, den ena till .
och den andra till vid pass 8 famnars djup, är sam
lad i 2:ne stockar, varierande från , till 5 fot
mägtighet, likväl utan någon åtminstone ännu upp
dagad betydande utsträckning på längden; men ma
är berättigad att hysa säkrare förhoppningar on
denna fyndighets fortfarande på djupet genom känne
domen om den härmed parallella gamla ödegrufvan
djup, som troligen öfyverstiger 40 famnar. Att nå
gon väsendtlig skilnad i malmernes rikhaltighet vi
Guldsmedshyttan och Åboda äger rum, är likvä
mycken anledning att betvifla. Den sednare känne!
man väl endast af profver i smått, som gifvit frår
!Y, till 7 lod silfver pr centner malm; hvaremo!
smältningarne i den nya silfverhyttan vid Guldsmeds-
hyttan, enligt officiella uppgifter, under förlidet å
från början af Augusti månad efter 44,764 centnei
nedsmält malm lemnat 2567 ; centner veckbly
deraf bruttobebållningen sedermera uppgått till 41,07
lod silfver och 403 ST 47 LE 3 rent bly utom
något silfverglitt eller glete. Malmens silfverhalt
stort blifver således ungefär 4 lod pr centner; hvar-
vid likväl bör anmärkas, att en del af den nedsmältc
malmen varit af den fattigare, som erhållits genom
sofring i den gamla grufvans varp, hvilkas yttre ska
funnits temligen malmgifvande. Den första prof-
smältningen, Esom anställdes på 480 centner ren bly-
glans från den ena af de nya grufvorna gaf 2, 1 lod
silfver pr centner malm; men denna högre silfver-
halt har sedermera icke kunnat utbringas i stort.
För öfrigt förtjenar den vackra hytteanläggningen
vid Guldsmedshyttan och den kraft hvarmed arbetet
drifves ailt loford; men, hvad den i någon tidning
omnämnda stora behållningen af hvarje dygns smält-
ning beträffar, så synes den vid jemförelse med till-
verkningsbeloppet vara nog högt uppskattad, hvilket
insändaren dock erkänner att endast ägaren kan med
säkerhet bedöma.
Försöken vid Mårshyttan och Siggeboda drifvas på
spridda fyndigheter i kalksten, hvarigenom dessa vä-
sendtligen skilja sig från de förut beskrifna, som alla
ligga i hälleflinta och qvarts. Det förstnämnda har
hitintills icke gifvit något gynnande resultat, emedan
blyglansen är för mycket spridd i bergarten; och af
de 2 gamla skärpningarne samt ett nytt försök, som
varit under arbete vid Siggeboda, har det sistnämnda
i synnerhet lemnat goda förhoppningar, hvilkas verk-
liga värde framtiden endast kan visa. Om dessa fyn-
digheter gäller ordspråket: Många bäckar små göra
en stor å.
Sådant ärnu det verkliga förhållandet, som af be-
sökaren på de serskilda ställena kan skärskådas. För-
hoppningarnes och drömarnes skyhöga luftslott vill
insändaren icke beröra; ingen kan högre önska de-
ras förvandling till fasta och solida verkligheter, men
också ingen djupare afsky bedrägeriet att framställa
lem i en annan än deras verkliga dager. Många äro
visserligen byggda på mera eller mindre sannolika
inledningar, medan de fiesta ännu måste anses såsom
nbillningens foster i ordets egentliga mening; men,
vad man mest bör beklaga, är det föga samvets-
sranna val af medel, som stundom begagnas för att
itkomma dessa ofta inbillade skatter. Domstolarnes
och embetsverkens protokoller lära utan tvifvel snart
komma att derom bära vittnesbörd.
Ö— i Febr. 4243. —— NN